Sommar-Rea! Läge för köp. Men hur ska jag betala? Del 2

16 juli, 2014 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

remoteUnder sommaren är det ofta rea på hemelektronik. Själv var jag på jakt efter en ny TV och jag fann den modell jag letat efter med en rabatt på 5000 kr. Läge att slå till alltså:-). Sedan kommer frågan hur den ska betalas. Ska jag betala kontant eller med kort. Vilket kort i så fall, många av oss har flera. Eller ska jag köpa TV:n på kredit? I mitt föregående blogginlägg Sommar-Rea! Läge för köp. Men hur ska jag betala? Del 1 redovisade jag ett utfall av val mellan olika kreditalternativ. I det här inlägget tänkte jag granska alternativet att betala allt med en gång.

Betala allt på en gång?

Om man betalar allt på en gång, spelar det då någon roll hur man betalar? Ja, faktiskt, det är ganska stora skillnader.  I detta avsnitt väljer jag att jämföra att betala allt

  • kontant på plats
  • med mitt bankkort (på bankkortet dras hela beloppet direkt från saldot på mitt lönekonto)
  • med mitt Kreditkort/Bank
  • med mitt Kreditkort/Bonus.

Kreditkortens bakgrund gick jag igenom lite i förra inlägget så ni får kika där om ni vill ha mer info om det. Jag har faktiskt en årsavgift på mitt bankkort men eftersom den inte påverkas om jag använder det nu eller inte så tar jag inte upp det som en kostnad här. Med kreditkorten blir det så att jag använder dem som betalkort, dvs jag köper på kredit men betalar hela månadsfakturan när den kommer. På så vis får jag ett räntefritt anstånd med betalningen. Den driftige konsumenten skulle kunna ha de pengarna på ett sparkonto till det är dags att betala kreditkortsräkningen och tjäna pengar på dem under tiden.  Hur länge jag kan ha dem där i bästa fall innan det är dags att betala räkningen framgår nedan som räntefri period.

    Räntefri period max Bonus Allrisk Kreditköp
Kontant   0 dagar

0 kr

Nej Nej
Bankkort   0 dagar

0 kr

Nej Nej
Kreditkort/Bank 55 dagar

0 kr

Ja Ja
Kreditkort/Bonus 45 dagar

200 kr

Nej Ja
    

 

   

Inget av alternativen innebär någon direkt kostnad. Men en fördel med att använda något av kreditkorten, även om jag vill betala allt på en gång, är att köpet då juridiskt sett räknas som ett kreditköp enligt Konsumentkreditlagen.

Kreditköp kan ha juridiska fördelar vid reklamationer

Om kreditköp står det så här i 29 § Konsumentkreditlagen: ”Om köparen på grund av köpet har anspråk på återbetalning, skadestånd eller annan penningprestation, svarar kreditgivaren lika med säljaren för att anspråket fullgörs. Kreditgivaren är dock inte skyldig att betala mer än vad som har mottagits av köparen med anledning av krediten”.

Det innebär att om man inte får en ersättning eller skadestånd som man är berättigad till från säljaren, så kan man vända sig till kreditgivaren. Alltså ett extra skydd som du inte har om du betalar kontant.

För att köpet ska räknas som ett kreditköp måste det finnas en koppling mellan krediten och köpet. Det gör det t ex om du betalar säljaren med ett kreditkort eller betalar med säljarens kreditalternativ. Betalar du däremot med ett bankkort där summan dras från ett plus-saldo på ditt konto, så är det inget kreditköp. Det kan alltså vara skillnad på kort och kort. Betalar du med pengar som du t ex lånat genom ett blancolån så finns det heller ingen koppling mellan krediten och köpet, och då är det inte ett kreditköp i lagens mening.

Kreditkort kräver disciplin

Som jag skrev redan i del 1 så kräver kreditkorten en viss disciplin. Eftersom du har en räntefri period innan du måste betala månadsfakturan så har du en viss tid på dig att bestämma om du vill betalar allt räntefritt när fakturan ska betalas eller dela upp det på delbetalning vilket vi gick igenom i del 1. På månadsfakturan kommer troligen två belopp presenteras, hela beloppet eller ”lägst att betala”. För att du ska slippa ränta ska du betala allt. Vill du göra en delbetalning och få de räntekostnader jag redovisade i del 1 så ska du själv räkna ut vilket belopp du ska betala för att betala av skulden på ett år. Men väljer du ”lägst att betala” så brukar återbetalningen bara var en liten del av skulden (t ex 3% – 5% av den totala skulden den månaden). Det kan kännas lockande att bara betala så lite även om man inledningsvis avsåg att betala hela skulden. Men betalar du så lite så betalar du knappt av på lånet vilket gör räntekostnaden mycket dyr i längden. Därför är det viktigt att man är disciplinerad även i detta läge.

Vad blev det bästa alternativet i denna situation?

Att betala med kontanta pengar har inga avgifter men inte heller några fördelar. Dessutom kan det vara riskabelt att röra sig med så mycket kontanter om man skulle råka förlora dem. Den risken minskar jag om jag betalar med mitt bankkort. Men några övriga fördelar har jag inte av det. Bonusen på Kreditkort/Bonus betyder att jag faktiskt får 200 kr tillbaka om jag betalar med det. Så om man enbart tänker på pengarna så är det bästa alternativet.

Använder jag Kreditkort/Bank så får jag ju en femårig allriskförsäkring på köpet. Så frågan är vad jag värderar mest? Jag tror jag väljer allriskförsäkringen… Men det är mina preferenser. Så återigen så var bästa betalalternativet för mig i denna situation mitt Kreditkort/Bank

Så vad är slutsatsen?

Som sagt så gäller dessa resultat de förutsättningar som gällde för det köp och de val som jag gjorde, samt för de alternativ som var lätt tillgängliga för mig i denna situation. Jag säger INTE att en viss sorts kreditkort generellt är bäst för köp av hemelektronik, bara att det var bäst just i detta fall. Mina kort råkar ha den räntan, försäkringar och bonus som jag redovisar medan dina kort kan ha andra fördelar/nackdelar. Dina val, förutsättningar och alternativ kan skilja sig åt rejält från mina och man måste göra en ny jämförelse varje gång man gör ett köp.

Det jag absolut säger är att det lönar sig att göra en jämförelse och väga olika alternativ mot varandra och att det alternativ som man kanske tror är bäst på förhand inte behöver vara det.

Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett "UK Diploma" i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.