Sommar-Rea! Läge för köp. Men hur ska jag betala? Del 1

11 juli, 2014 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

TV2Under sommaren är det ofta rea på hemelektronik. Själv var jag på jakt efter en ny TV och jag fann den modell jag letat efter med en rabatt på 5000 kr. Läge att slå till alltså :-). Sedan kom frågan hur den ska betalas. Ska jag betala kontant eller med kort. Och med vilket kort i så fall, jag liksom många andra har flera.  Eller ska jag köpa TV:n på kredit? Under sommaren har man kanske många utgifter i form av semestrar och annat och får man ett bra erbjudande, kanske det kan vara läge med ett kreditköp.

Hur ska jag jämföra krediter?

Butiken själv brukar ofta erbjuda en kredit i samarbete med en kreditgivare. Den krediten är ofta räntefri, vilket brukar framgå tydligt i marknadsföringen. Men är det alltid det bästa? Det finns ju andra alternativ för den som vill köpa på kredit. Men hur ska man jämföra krediter som skiljer sig åt med olika uppläggningsavgifter, aviavgifter och räntor? Jag ska försöka förklara hur man kan tänka genom att beskriva hur jag själv tänkte i just denna situation.

Jag väljer mellan fyra alternativ

Låt oss säga att TV:n jag ska köpa kostar 20 000 kr.  Jag funderar på att betala allt med kredit. I så fall vill jag dels återbetala allt på ett år, dels amortera lika mycket varje månad (en s.k. rak amortering). Det finns som sagt mängder med kreditalternativ men jag väljer att granska fyra stycken då de är lätt tillgängliga för mig och torde stå sig ganska väl i konkurrensen. Jag väljer mellan

  • säljarens krediterbjudande i samarbete med en kreditgivare
  • min huvudbanks bästa lån utan säkerhet (blancolån)
  • mina två olika kreditkort.

Olika sorters avgifter och räntor i alla alternativ

Att jämföra krediterbjudanden är ibland att jämföra äpplen och päron eftersom de har så olika avgiftstruktur. Därför tycker jag det är viktigt att man alltid räknar ut en total kreditkostnad i kronor så att man kan jämföra alternativen.

Säljaren erbjuder en räntefri kredit med en uppläggningsavgift på 395 kr och en aviavgift på 39 kr per månad. Min bank erbjuder ett blancolån med en uppläggningsavgift på 525 kr samt en ränta på 5,25%. Mitt första kreditkort, som vi i detta sammanhang kallar Kreditkort/Bank, erbjuder ett kreditköp till 9,2% i ränta. Mitt andra kreditkort, som vi kallar Kreditkort/Bonus, erbjuder ett kreditköp till 14% ränta och med en aviavgift på 25 kr i månaden, men med en bonus på 1% av köpesumman som återbetalas kontant. Mina kreditkort har ingen årsavgift.

      Uppläggningsavgift/Årsavgift Aviavgift/månad Ränta
Säljarens kreditalternativ 395 kr     39 kr   0%
Min banks bästa blancolån 525 kr     0 kr   5,25%
Kreditkort/Bank   0 kr     0 kr   9,2%
Kreditkort/Bonus   0 kr     25 kr   14%

 

Kreditkort kräver disciplin

Kreditkorten kräver en viss disciplin. Till skillnad från säljarens alternativ, och blancolånet, där de automatiskt drar eller fakturerar dig ett uträknat månadsbelopp för betalning, så måste du själv räkna ut hur mycket du ska betala till din kortutgivare varje månad för att åstadkomma de resultat som redovisas nedan. Betalar du istället beloppet som brukar kallas ”lägst att betala” på kreditkortsfakturan så blir det mycket dyrare. Så var försiktig med det även om det känns lockande att betala mindre just den månaden. Säljarens kreditalternativ kan också kräva en viss disciplin. Skulle du bli sen med en betalning, kanske bara med en dag, så kan kampanjerbjudandet med räntefri kredit upphöra och du får betala en hög ränta istället.   

Vilket blev det bästa alternativet?

Vilken kredit blev bäst i denna situation? Nedan visar jag resultaten när man räknar ihop alla alternativens eventuella uppläggningsavgifter, aviavgifter, räntor och avdrag för bonusar på ett kreditköp på 20 000 kr som återbetalas på ett år där man amorterar lika mycket varje månad. Innan jag gjort avdrag för låneräntor så verkar säljarens kreditalternativ vara bäst för mig. Men jämför man resultaten efter ränteavdrag på skatten så blir det annorlunda. Kostnaderna för säljarens kreditalternativ består enbart av avgifter som inte är avdragsgilla medan Kreditkort/Bank-alternativet består enbart av räntekostnader som är avdragsgilla. Kostnaderna före avdrag redovisas nedan som ”Brutto” och efter skatteavdrag och bonus som ”Netto”:

    Upplägg. Avi Ränta Brutto Bonus Avdrag Netto
Säljarens kreditalt

395 kr

39 kr

0%

863 kr

0 kr

0 kr

863 kr

Bank blancolån

525 kr

0 kr

5.25%

1 098 kr

0 kr

172 kr

926 kr

Kreditkort/Bank

0 kr

0 kr

9.2%

997 kr

0 kr

299 kr

698 kr

Kreditkort/Bonus

0 kr

25 kr

14%

1 817 kr

200 kr

455 kr

1 162 kr

 

Så denna gång var faktiskt Kredtkort/Bankdet bästa kreditalternativet för mig .

Kreditköpet mellan 3,5 och 6 % dyrare i detta fall

Tänk dock på att köpet blir ungefär 3,5% – 6 % dyrare om jag köper på kredit och inte kontant, enligt ovan angivna förutsättningar. Om det är värt det får var och en avgöra. Tänk också på att det här exemplet  är gjort med ganska konkurrenskraftiga villkor samt med kort avbetalningstid. Skulle man dra ut på återbetalningen, om så bara med  ett år, så blir kreditkostnaden mycket högre.

Andra fördelar med kreditkort

Det visade sig att mitt Kredtkort/Bank även hade en femårig allriskförsäkring som ingick om man betalade hela varan med kortet. Så den fick jag på köpet. De andra alternativen hade inte den fördelen. Nu var ju det redan det bästa kreditalternativ så jag behövde inte väga den fördelen mot kostnader. Men det är möjligt att jag varit beredd att acceptera ett något dyrare kreditavtal för att få den försäkringen. 

Det finns dessutom vissa juridiska fördelar med ett kreditköp. Bland de alternativ som redovisas i denna del så räknas faktiskt inte alternativet med blancolån som ett kreditköp enligt Konsumentkreditlagens regler. Mer om detta redovisas blogginlägget Sommar-Rea!  Läge för köp. Men hur ska jag betala? Del 2.

Använd lånekalkylen

När du göra dina kontrollräkningar så kan du använda dig av den lånekalkyl som finns på webbplatsen Konsumenternas vägledning om bank och försäkring (http://bankforsakring.konsumenternas.se/Lana–Betala/Andra-lan/Ny-lanekalkyl/).

Kalkylen kan dock inte behandla ränteavdrag eller eventuella bonusar på kreditkort, utan dessa effekter får du själv räkna ut på miniräknaren.

Resultatet varierar med förutsättningarna

Kom ihåg att detta resultat enbart är giltigt för de förutsättningar jag hade i denna situation. Hade jag t ex köpt en dubbelt så dyr TV så hade kanske ett annat alternativ blivit bäst om jag valt att köpa på kredit. T ex säljarens kreditalternativ med bara fasta avgifter blir mer förmånligt ju dyrare köpet är. Skulle jag sedan vilja betala av på två år istället så skulle det också påverka resultatet.

I nästa blogginlägg ska jag se på mina alternativ om jag väljer att betala allt på en gång.

Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett ”UK Diploma” i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *