Det är mycket nu…..

19 februari, 2015 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

roadsign-confusion-953139-m[1]Det är faktiskt riktigt spännande att åka till jobbet nu för tiden. För under mina drygt 8 år på byrån har det faktiskt aldrig varit så här mycket på gång som påtagligt kommer påverka bankkonsumenternas vardag. Konsekvenserna av allt som händer nu varierar och ens åsikter om det beror på ur vilket perspektiv man betraktar det som händer. Men en sak har de gemensamt, de kommer skapa nya frågor för oss på bankbyrån och göra skillnad i folks plånböcker och/eller i deras bankrelationer på både gott och ont.

Det jag skriver nedan är bara ett urval av de händelser, nya regler och ny lagstiftning som jag anser kommer påverka enskilda konsumenter mest.  Det finns anledning att återkomma till även andra händelser, men vi börjar väl med detta:

Hos Finansinspektionen så är det framförallt två nya beslut som är högintressanta för de konsumenter som har bolån. Senast ut var igår när det meddelades att bankerna ska börja redovisa sina genomsnittsräntor fr o m den 1juni 2015. Vi har alltid fått frågor om i vilken utsträckning man kan förhandla om sina räntor och vad som är en rimlig nivå. Nu kommer konsumenterna att få ett helt nytt verktyg i sin förhandling och det återstår att se hur detta kommer påverka prissättningen och kundrelationerna. Mer information om det finns här http://www.fi.se/Press/Pressmeddelanden/Listan/Snittranta-fran-1-juni-2015/.  

Sedan kommer det också regler om amorteringskrav på bolån. Redan nu får vi frågor från konsumenter som har behov av att planera sin framtida ekonomi. Vi vet i huvuddrag hur de reglerna kommer att se ut men vi vet inte detaljerna eller när de träder i kraft. ”Någon gång i vår” var det sista jag hörde och vi vet inte idag exakt vilka konsekvenser det får. Mer information om det finns här: http://www.fi.se/Press/Pressmeddelanden/Listan/Nya-bolan-ska-amorteras-ner-till-50-procent/

När det gäller ny lagstiftning i år så kommer penningtvättsreglerna att ändras för att anpassa den svenska lagen till internationell standard. Vad jag förstått så kommer de nya reglerna troligen gälla från den 1 augusti och det finns ingen övergångsperiod utan det är skarpt läge med en gång. Den största konsekvensen dessa nya regler innebär är att bankkonsumenterna kan få ännu fler frågor från sina banker än vad de redan får idag. Vi har under en tid fått in klagomål från konsumenter som anser att banken ställer irrelevanta och/eller för personliga frågor när de genomför sin kundkännedomskontroll. Men nu blir bankerna även tvungna att ”vidta åtgärder för att avgöra”  om deras kunder är att anse som s k inhemska PEPs  (PEP är förkortning för ”Policitally Exposed Person” vilket på svenska blir ”Person i politiskt utsatt ställning”). Dessutom kan banken komma att behöva utreda om konsumenten är en familjemedlem eller nära medarbetare till en PEP. Totalt sett blir det många personer som omfattas och ett stort problem för bankerna är hur de ska identifiera alla dessa personer. Exakt hur varje bank gör för att uppfylla sina skyldigheter enligt penningtvättsreglerna kan variera eftersom de själva ska utarbeta sina rutiner enligt sin egen riskbaserade bedömning. Men en sak kan man nog vara säker på, det kommer ställas ännu mer frågor till bankkonsumenter vilket innebär fler frågor och klagomål till oss. Mer information om de nya reglerna finns här: http://www.regeringen.se/sb/d/18204/a/243403.

Från EU-håll kommer det snart nya regler om rätten till betalkonto med grundläggande funktioner. Det har jag skrivit om tidigare i bloggen: http://konsumenternasblogg.se/nytt-eu-direktiv-om-ratt-till-konto-kort-internetbetalningar/. Det är visserligen ett och ett halvt år kvar innan det ska vara lag i Sverige men många frågor återstår innan vi vet hur den svenska lagen kommer se ut. Byrån får in fler och fler frågor om problem med att få tillgång till konton och andra banktjänster så det är högintressant att veta vilken väg Sverige tar vid implementeringen. Hur många av de svenska instituten kommer omfattas? Kommer man begränsa antalet betalkonton en konsument kan ha? Vilken instans kommer ta hand om tvistlösningen? Avser man att ge tydligare riktlinjer för att undvika konflikter med penningtvättsreglerna? Kommer man att kräva att konsumenten har ett ”genuint intresse” av kontot för att ha rätt till det och vad menas egentligen med ”genuint intresse”? Oavsett vad man kommer fram till så kommer regleringen ha en avgörande effekt för de konsumenter som idag har problem med att få tillgång till grundläggande betaltjänster. Till synes små detaljer i den svenska lagen kan komma att få stora konsekvenser för svaga konsumentergrupper.

Just nu talas det mycket i media om minusräntan och vilka konsekvenser den kan få. Kommer det att bli minusränta eller avgifter på löne- och sparkontona? Det har hänt i andra EU-länder. Enligt en förfrågan från DI till svenska storbanker finns inga sådana direkta planer just nu. Men vem vet om framtiden? Vad händer då? Enligt samma tidning så bytte vi partner oftare än bank. Kan minusränta på löne- eller sparkontot vara något som ändrar på denna lojalitet och ritar om bankkartan?

Ja, inte är det långtråkigt på jobbet inte och detta är bara ett urval av intressanta frågor som kommer. Men det är inte alltid lätt att svara på konsumenternas frågor som uppstår pga detta. Åtminstone inte med den tydlighet som de flesta önskar när så mycket fortfarande hänger i luften.

Det enda vi kan göra är att hålla skeendena under bevakning, analysera konsekvenserna och försöka svara objektivt så gott vi kan på de frågor som dyker upp  – utifrån den fakta som finns tillgänglig. Tur att man älskar att snacka med konsumenter:-).

Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett "UK Diploma" i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.