Blir det dyrare att betala med kort i Storbritannien efter Brexit?

14 september, 2018 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

Storbritannien är ett av svenskarnas favoritresmål och när vi reser dit betalar vi gärna med kort. Vi e-handlar också rätt mycket från brittiska företag och betalar då nästan uteslutande med kort. För en tid sedan publicerade DN en artikel där det stod att ”Kostnaderna för kortbetalningar mellan EU och Storbritannien efter Brexit kommer att öka. Det är en av konsekvenserna som den brittiska regeringen räknar med om landet lämnar EU utan ha träffat ett avtal om de framtida relationerna”.

Om inte Storbritannien lyckas skriva avtal med EU före den 29 mars 2019 blir det vad man brukar kalla en ”hård Brexit”, vilket innebär ett avtalslöst tillstånd i relationerna mellan Storbritannien och EU. Brittiska regeringen varnar för bland annat att kortbetalningar blir dyrare i en ”hård Brexit”

Varför skulle det bli dyrare att betala med kort.

Grunden för artikeln i DN var den brittiska regeringens så kallade ”Technical notices” i vilka man varnar de brittiska företagen och allmänheten för konsekvenser om det blir en ”hård Brexit”. Den brittiska regeringen har släppt 24 olika ”Technical Notices” och en handlar om finansiella tjänster. I den kan man läsa (översatt av mig) att: ”*kostnaden för kortbetalningar mellan Storbritannien och EU kommer troligen att öka, då gränsöverskridande betalningar inte längre kommer att omfattas av förbudet mot korbetalningsavgifter (som alltså förbjuder handlare att ta betalt av konsumenter när de använder en viss betalningsmetod”.

*The cost of card payments between the UK and EU will likely increase, and these cross-border payments will no longer be covered by the surcharging ban (which prevents businesses from being able to charge consumers for using a specific payment method)”.

I Sverige har vi haft kortavgiftsförbud länge

I Sverige har det sedan 2010 varit förbjudet för handlare att ta ut en avgift för kortbetalningar. Förbudet gäller avgifter för alla typer av betalningsinstrument (även t.ex. Swish) och den svenska lagen är mycket generell, kortfattad och tydlig: ”En betalningsmottagare får inte ta ut någon avgift av betalaren vid användning av ett betalningsinstrument”. Förbudet riktar sig mot betalningsmottagaren, dvs handlaren, men det förbjuder inte att en kortutgivare tar betalt för kortet eller att en betaltjänstleverantör tar betalt av handlaren för kortinlösen.

Liknande regler inom EU sedan 2018

Liknande regler infördes i hela EU 2018. De är dock inte lika generella som de svenska utan kortfattat gäller de bara situationer när alla parter kommer från EU-länder och inte alla sorters betalningsinstrument.

Kommer Storbritannien att aktivt ändra eller upphäva lagen?

Ett EU direktiv ska skrivas in i den nationella lagen. Det innebär för Storbritanniens räkning att de lagar som de anpassat till EU:s direktiv gäller även efter Brexit, om de inte aktivt ändrar eller upphäver lagen.

Men Storbritannien valde en sorts medelväg när de införde direktivets krav i sin nationella lagstiftning. De inkluderade fler betalningsinstrument än vad direktivet krävde och de utökade till situationer när både betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantörer befann sig inom EES. EES står för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EEA på engelska) och är ett samarbete mellan EU och Island, Liechtenstein och Norge.

Så de gick längre än vad direktivet krävde, men deras förbud är inte lika generellt som det svenska. Det innebär att konsekvensen av en ”hård Brexit” blir att avgiftsförbudet inte gäller då åtminstone en parts betaltjänstleverantör kommer från ett icke EES land. Skulle Storbritannien däremot välja att bli en EES land så gäller avgiftsförbudet igen utan att de behöver ändra lagen.

Hur påverkas brittiska konsumenter när de gör kortbetalningar i EU länder?

Hur brittiska konsumenter påverkas beror på hur en viss medlemsstat fört in betaltjänstdirektivet i sin nationella lagstiftning. Har de gjort som Sverige blir det ingen skillnad alls för den brittiske turisten eller e-shopparen, och den svenske betalningsmottagaren får inte ta ut någon avgift för kortbetalningen. Men har medlemsstaten gjort som Storbritannien och skrivit in direktivets begränsningar i sin nationella lagstiftning så kan handlaren ta ut en avgift för kortbetalningen.

Frågor och svar om kortbetalningar efter Brexit

  • Kommer det kosta mer att ta ut kontanter i brittiska uttagsautomater med ett svenskt kort? Troligen inte mer än vad det gör idag. Redan idag kan både din svenska bank och den automatägande banken ta ut en uttagsavgift av svenska konsumenter. Storbritannien har aldrig anslutit sig till EG-förordningen om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen (nr 924/2009).
  • Kan jag få betala en kortavgift när jag betalar med ett svenskt kort i engelska butiker? Det är möjligt, om det blir en så kallad hård Brexit. Då gäller inte längre den engelska lagparagraf som idag förbjuder brittiska handlare att ta ut kortavgifter. Blir Storbritannien medlemmar i EES så träder dock förbudet i kraft igen förutsatt att Storbritannien inte väljer att ändra lagen.
  • Kan jag få betala en kortavgift om jag betalar med ett svenskt kort när jag e-handlar från Storbritannien? Samma svar som ovan
  • Kommer brittiska turister att bli tvungna att betala kortavgifter till svenska handlare om de betalar med kort i Sverige efter Brexit? Nej, det svenska förbudet mot sådana avgifter gäller oavsett var i världen kortet är utgivet.
Etiketter:,
Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett "UK Diploma" i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.