Bitcoins – konsumenter saknar skyddsnät

2 maj, 2018 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

Mediarapporteringen om Bitcoins är ganska intensiv. Men på Konsumenternas Bank- och finansbyrå får vi faktiskt inte så många frågor eller klagomål om Bitcoins, vilket är lite förvånande. När vi får in ärenden så dominerar klagomål på problem vid handel. Oftast handlar det då om att konsumenter inte fått de Bitcoins de anser sig ha köpt. På senare tid har det även förekommit ärenden om höga transaktionsavgifter. Däremot har det hittills inte förekommit några klagomål om förluster på grund av kursfall, stölder eller tekniska problem, vilket också förvånar lite. Det är inte så att det inte har skett. Men de konsumenterna har kanske förstått spelets regler, eller kanske mer korrekt avsaknaden av offentlig reglering, och vet om att dessa risker ligger helt på användarna i dag.

Används som lockbete

Det finns även ärenden där konsumenter har blivit bedragna av skojare som påstått att konsumenten antingen har vunnit Bitcoin eller har investerat i dem. Inget har visat sig vara sant men innan konsumenten insett det har skojarna lyckats lura av konsumenten avgifter eller påstådda vinstskatter. I ett fall skickade en äldre man 3.6 miljoner till en bedragare innan hans son upptäckte bedrägeriet. Men de ärendena har ju egentligen inte med Bitcoins att göra utan bedragarna har ju enbart lockat med ett omskrivet och attraktivt investeringsobjekt för att lura folk. Några Bitcoins har i de fallen aldrig funnits.

Fascinerande eller skrämmande?

Själv är jag kluven inför Bitcoin. Jag kan fascineras av fenomenet. Att människor världen över skapar ett internationellt betalsystem utan inblandning av banker eller myndigheter med ny teknik är helt enkelt väldigt häftigt. Men problemen med att Bitcoins och andra kryptovalutor används av brottslingar är mycket allvarliga. Jag lämnar dock det för närvarande och fokuserar på konsumentproblemen, som enligt min mening uppstår när ett system som inte är anpassat till den breda konsumentmarknaden når allmänheten.

Konsumenten tar hela risken

Kryptovalutor som Bitcoin är inte anpassat efter den reglering som finns i det traditionella betalsystemet (eller reglering om rådgivning och värdepapper för dem som spekulerar i värdet). Skulle valutan regleras på samma sätt som traditionella och reglerade betalsystem skulle den kanske inte längre vara attraktiv eller ens konkurrenskraftig. Tvärtom är en stor del av grundtanken med Bitcoin att den inte ska vara reglerad eller under tillsyn och kontroll av myndigheter. Det innebär att konsumenterna tar alla risker och allt ansvar helt själva. Konsumenter i allmänhet förefaller gilla den reglering som är avsedd att skydda deras intressen (och många skulle säkert vilja att den var ännu striktare) och när de möter ett system som inte omfattas av reglering så blir det problem. Det hela förvärras av att den ”hype” som byggts upp kring Bitcoins och andra kryptovalutor tilltalar girigheten och många vill ha en del av kakan innan det är för sent. I det läget riskerar man att många slänger sig ut i en oreglerad tillvaro med extremt hög risk utan att de riktigt vet vad de gett sig in på. Resultatet kan bli katastrofalt. Under det senaste året har marknadspriset för en Bitcoin varierat mellan ca 1300 USD till drygt 19000 USD. Kul om man är på rätt sida om kursutvecklingen men surt värre om man är på fel sida.

Lämpligt för konsumenter?

Rent handhavandemässigt är Bitcoins ganska tekniskt komplicerat och inte alls speciellt användarvänligt. Det finns säkert många som inte håller med mig om detta, men ni som inte gör det måste nog inse att ni är tekniknördar och jag talar om den breda allmänheten som idag betalar med kort eller kontant. Om inte moster Agda tycker det är ett enkelt, säkert och smidigt betalningsmedel så är det inte det. Skulle en vanlig konsument – som inte är påverkad av Bitcoin-hypen om de fantastiska möjligheterna att tjäna pengar – jämföra en Bitcoin-plånbok med kortbetalningar, Swish-betalningar eller en vanlig elektronisk plånbok så tror jag inte personen föredragit en Bitcoin-plånbok. Dessutom gör de kraftiga kursförändringarna det väldigt osäkert som betalmedel.

Transaktionsavgifterna ett problem

Ett annat problem är transaktionsavgifterna. De är i normala fall låga och beskrivs ofta som obetydligt små och att det är billigare att betala med Bitcoins än med andra metoder. Men det gäller inte alltid. Ibland kan det vara fruktansvärt dyrt.

Transaktionsavgifterna är inte fasta utan styrs förenklat sett av tillgång och efterfrågan. Kortfattat så går priset upp om det finns fler som vill genomföra transaktioner än vad systemet har kapacitet till. För att en Bitcoin-transaktion ska kunna genomföras måste den ingå i ett så kallat block. Ett block skapas då en så kallad ”Miner” löser en avancerad algoritm. Man kallar det ”Miner” då man vill likna systemet med att man gräver fram guld. Ett block som läggs till i den så kallade blockkedjan kan bara innehålla ett visst antal transaktioner och vill många komma med så går platserna till dem som betalar mest. De andra får vänta och får hoppas komma med i senare block när efterfrågan gått ned.

Detta skedde i december 2017 när priset plötsligt gick upp från genomsnittliga ca 0, 30 USD per transaktion till ca 40 USD för att sedan gå ned igen. Dessutom beror inte avgiften på värdet på antalet Bitcoin du skickar utan på mängden data i transaktionen, vilket inte är i proportion med värdet. Resultatet blir att små transaktioner procentuellt sett är mycket dyrare än stora.

När miner-ersättningen sjunker, ökar troligen transaktionsavgiften

Dessutom kan man på goda grunder anta att avgifterna kan komma att gå upp i framtiden. Kanske till och med kraftigt. Det beror på att den ersättning i Bitcoins som utgår till den ”Miner” som skapar ett block kommer gå ner för att till sist upphöra helt när alla Bitcoins är ”framgrävda” (Det kommer till sist finnas ca 21 miljoner). Redan 2020 kommer ersättningen att halveras (det sker ungefär vart fjärde år) vilket gör att man troligen måste kompensera inkomstbortfallet med högre transaktionsavgifter.

Enligt uppgift tjänar ”Miners” väldigt mycket mer på Bitcoin-ersättning än transaktionsavgifter i dag så om den halveras riskerar transaktionsavgiften att höjas kraftigt. Detta system gör det väldigt osäkert för konsumenter och det kan bli oförmånligt vid konsumenthandel av lägre värde. Systemet rimmar illa med betaltjänstlagens krav på genomförandetider och tydliga avgifter som styr det traditionella betalsystemet.

Finansinspektionen varnar konsumenter för att investera i Bitcoins

Det är inte som betalmedel som till exempel Finansinspektionen (FI) varnar för Bitcoins utan det är som investeringsobjekt. Det är också som investeringsobjekt som Bitcoins tilldrar sig det största intresset från allmänheten. Finansinspektionen har tillsammans med EU:s myndigheter inom finansiella tjänster varnat för investering i Bitcoins och andra virtuella valutor (se: https://www.konsumenternas.se/aktuellt/finansinspektionen-fi-tycker-att-det-ar-olampligt-att-konsumenter-investerar-i-virtuella-valutor).

De skäl som FI angav för varningen var främst att:

  • värdet på virtuella valutor varierar kraftigt.
  • det inte finns några konsumentskyddande regler för sådana investeringar.
  • information som lämnas vid försäljningen kan vara missvisande.
  • det kan vara svårt att sälja de virtuella valutor man köpt.
  • bristfällig transparens av priser. Både som köpare och säljare kan det vara svårt att veta om man har fått ett rättvisande pris när man handlar med en virtuell valuta.
  • tekniken för handeln är känslig för avbrott.

Ansvaret är totalt

Börjar man spekulera i Bitcoins eller använda det som betalmedel måste man som konsument förstå att man inte har några skyddsnät om det går fel. Det är en sak om man är tekniskt insatt och kapabel att göra en egen relevant riskkalkyl och därefter använder det helt under eget ansvar. Men en konsument som är van vid reglerade marknader, tillsynsmyndigheter och konsumentskydd bör tänka sig för mycket noga innan man börjar med Bitcoins.

Etiketter:
Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett "UK Diploma" i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.