Trimma din ekonomi inför hösten

13 augusti, 2015 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

piggy-bank-1239653[1]Efter semestern är man förhoppningsvis utvilad och har energi nog att ta itu med att se över sin privatekonomi. Det kanske är läge att göra de där förändringarna du länge tänkt på. I detta inlägg tänkte jag ta upp några saker inom områdena spara, låna och betala som kan vara värt att se över.

Sparkonto

I dagens lågräntemiljöer kan det vara svårt att hitta ett bra sparkonto. Men det finns konton med fria uttag och insättningsgaranti som fortfarande har kring 1 % i sparränta. I tider med -0,4 % (enligt Riksbanken i juni 2015) i inflation är inte det så illa. Högsta sparräntan för obundet sparande ligger just nu på 1.05 %. Hur mycket har du på ditt sparkonto? Binder du ditt sparande under en viss tid så kan du få lite mer ränta. Men då måste du veta att du kan avvara dem under den perioden. Kolla på vår sparjämförelse och hitta ett sparkonto som passar dig.

Fonder

Angående fonder kan det vara svårt att hitta en som passar dig. Bankbyrån jobbar inte med ekonomisk rådgivning så det enda rådet vi kan ge är att du letar efter fonder som passar din riskbenägenhet samt har en inriktning av värdepapper (såsom sort, regioner, branscher, etik, miljö, hållbarhet m.m. etc) som du tror på och vill stödja. När du väl har gjort det valet så gäller det att jämföra dem så att du väljer en med en bra avgiftsnivå. Tittar du på fondens historiska avkastning kan du få information om hur bra den gått tidigare men tänk på att det är ingen garanti för hur det kommer gå för fonden i framtiden. När du jämför fonder kan du bl.a. använda dig av Fondbolagens förenings webbverktyg Fondkollen.

Bolåneränta

Har du bolån kan det vara intressant att kolla om du kan få ner räntan. Sedan den 1:a juni i år så ska alla bolåneinstitut redovisa sin genomsnittsränta, dvs den ränta som deras kunder faktiskt blivit erbjudna inklusive rabatter. Vad den var den senaste månaden kan du enkelt kolla på vår hemsida. Tycker du att du ligger fel i räntenivå och inte har rabatter du anser att du borde fått med tanke på ditt engagemang i banken så kan det kanske vara läge att inleda förhandlingar med din nuvarande bank eller kanske byta till en annan. Har du bunden ränta kan du komma att behöva betala s k ränteskillnadsersättning. Hur hög den blir kan du kontrollera med hjälp av vår räknesnurra.

Amortering

Med att amortera så menar man att man betalar av på sitt lån så att skulden blir lägre. Detta till skillnad från ränta som är själva kostnaden för lånet. Det har pratats mycket om kommande amorteringskrav för bolån men ingenting är klart idag. Regeringen har dock uttryckt ambitioner om att de avser införa det längre fram. Men oavsett eventuella krav eller inte så kan det vara bra att se över hur man amorterar sina lån. Betalar man inte av på lånet så kommer man under tid betala väldigt mycket ränta. Nu i lågräntetider kanske inte det känns så betungande men har man inte betalat av på bolånet medan det var billigt (dvs låg ränta) så kan det bli tufft den dagen räntan går upp och lånet blir dyrare. Angående blancolån med högre ränta än bolån kan det vara ännu mer förmånligt att betala av dem så fort man kan. Vill du kolla hur mycket du kan spara på att öka din amortering kan du använda dig av vårt webbverktyg lånelabbet.

Kreditkortsränta

Ovanstående resonemang om räntekostnader och effekt av amortering är mycket intressant i samband med betal/kreditkort. Väljer man att delbetala kortets månadsfakturor och använda det som ett kreditkort så tillkommer ränta och eventuella avi-avgifter. Väljer du att betala ”lägst att betala” så betalar du i stort sett bara ränta och skulden kommer i stort sett aldrig försvinna. Så gör man det kontinuerligt kommer man med tiden dra på sig stora kreditkostnader. Betalar du hela månadsfakturan och använder det som ett betalkort kan det omfattas av kortets räntefria period vilket gör det mycket mer förmånligt. Information om de olika kortbegreppen finns här.

Betala inte för att betala

Det kostar ofta pengar att betala räkningar. Det kan både finnas avgifter för att genomföra själva betalningen. T ex kan det kosta upp till 200 kronor för att betala en räkning över disk på bankkontor. Hör med din bank om de kan erbjuda en bättre och billigare betalmetod såsom giro-betalning över Internetbank eller genom e-faktura. Jämför gärna vad dessa tjänster kostar hos olika banker. Sedan kan betalningsmottagaren lagt på s k avi-, administrativa- eller fakturaavgifter. I stort sett olika namn för samma sak. Konsekvensen är dock att du som betalare måste betala extra utöver tjänstens eller varans kostnad. Ofta erbjuder betalningsmottagaren åtminstone en betalningsmetod, såsom t.ex autogiro eller e-faktura, som är avgiftsfri. Om inte, så bör man ta den avgiften i beräkning när man väljer leverantör av just den tjänsten. På vår hemsida kan du jämföra olika bankavgifter.

Välj rätt kontokort

I ett flertal inlägg har jag pratat om skillnaden mellan olika kontokort och vad man kan tjäna på att byta till ett kort, eller kortmix, som är anpassat efter sina egna behov. Kontrollera om du betalar några onödiga avgifter och se om du kan spara pengar på att byta. Tar du ut pengar i automat – har kortet du använder några avgifter för det? Har ditt kort en årsavgift? Använder du kortet utomlands – har ditt kort något valutväxlingspåslag? Har ditt kort någon bonus? Gå in på vår kontokortsjämförelse och kolla om du kan hitta bättre kontokort för dina behov.

Kollar man igenom dessa avtal så är jag övertygad om att alla har möjligheten att sänka sina nuvarande kostnader. Sedan är det bara at fortsätta med alla andra avtalsområden. Våra vänner på försäkringsbyrån har utmärkta jämförelser inom försäkring. Efter det kan du kanske kolla el-avtalet…

Etiketter:, , , ,
Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett "UK Diploma" i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *