Ränteskillnadsersättning – ändring på väg?

17 oktober, 2013 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

Om du löser ett bundet bolån under pågående bindningstid så kan du bli skyldig att betala så kalladHus ränteskillnadsersättning till kreditgivaren. Frågor kring ränteskillnadsersättning är en av de allra vanligaste frågorna som jag och de andra som jobbar på Konsumenternas Bank och finansbyrå ställs inför, och många konsumenter uppger att den kommit som en otrevlig överraskning.

Även om de kanske förstått eller hade blivit informerade om att de skulle bli tvungna att betala något för att lösa det bundna lånet så har summan ibland blivit högre än vad de kanske trott. Om dessutom anledningen till att man löser lånet är att man är tvungen att sälja sin bostad p.g.a. arbetslöshet eller skilsmässa så kommer kostnaden i tider när man är som mest sårbar.

Komplicerad metod bakom ränteskillnadsersättning

Kreditgivaren har enligt konsumentkreditlagen rätt att ta ut ränteskillnadsersättning, om det står i låneavtalet från början. När de räknar ut ränteskillnadsersättningen jämförs räntan på lånet med en jämförelseränta. Som jämförelseränta används först den aktuella räntan på sådana statsskuldväxlar eller statsobligationer som har samma löptid som det som återstår av din bundna ränta. Till den räntesatsen läggs sedan 1%. Det blir jämförelseräntan. Skillnaden mellan din ränta och jämförelseräntan multipliceras med låneskulden vid lösentillfället och den återstående tiden fram till lånets ränteändringsdag.

Att själv genomföra den uträkningen är svårt.

Räkna själv på Konsumenternas Bank- och finansbyrå

På Konsumenternas Bank- och finansbyrå har vi ofta tagit emot klagomål från konsumenter som inte fått någon tillfredställande förklaring hur deras bank räknat ut ränteskillnadsersättningen. Därför beslöt vi på byrån att för några år sedan att skapa en kalkyl där konsumenterna själva kan räkna ut hur hög ränteskillnadsersättningen blir. Kalkylen blev snabbt populär och vi fick information om att t.o.m. vissa banker använder den.

Här hittar du kalkylen för Ränteskillnadsersättning.

Förslag på ändring

Beräkningsmetoden för ränteskillnadsersättningen var även fortsättningsvis kritiserad och i april 2012 fick förre justitierådet Bertil Bengtsson i uppdrag att se över bestämmelserna i konsumentkreditlagen. Hans promemoria blev klar i maj 2013 och innehåller förslag på ändringar i lagen, och är tänkt att skapa en rättvisare ersättning när konsumenten löser ett bundet lån.  I samband med det släppte Justitiedepartementet och Finansdepartementet ett gemensamt pressmeddelande. I det pressmeddelandet uttalade sig bl.a. Finansmarknadsminister Peter Norman som sa att: ”Förslaget innebär en mer konsumentvänlig modell som ändå leder till ett balanserat utfall för bankerna. Modellen syftar till förutsägbarhet och transparens för bolånetagarna”.

Därefter gick förslaget på remiss hos berörda myndigheter och organisationer och har nu lämnats vidare till lagrådsremiss

Knyta an till det allmänna ränteläget för bostadsobligationer.

Kortfattat innebär förslaget att beräkningsmetoden ska ändras från att använda statspapper av olika slag till att istället anknyta till det allmänna ränteläget för bostadsobligationer. Det ska minska risken för över- och underkompensation eftersom följsamheten är bättre mellan räntan på bostadslån och bostadsobligationer än mellan räntan på bostadslån och statspapper.

Den som är intresserad finner mer information här

Ränteskillnadsersättningen skulle i många fall bli lägre

Resultatet för konsumenten skulle bli att summan att betala i ränteskillnadsersättning i många fall blir lägre. Anhängare till förslaget menar att det skulle kunna öka konsumenternas vilja att utnyttja konkurrensen på räntemarknaden samt lindra bördan för de konsumenter som måste sälja sina bostäder. Kritiker till förslaget menar att lån med långa bindningstider skulle bli dyrare för både kreditgivare och konsumenter eller riskera att helt försvinna från marknaden

Remissrunda – lagen kan ändras den 1 juli 2014

Går förslaget igenom kommer lagen att ändras den 1 juli 2014. Det är dock viktigt att komma ihåg att vid en eventuell lagändring så gäller de nya reglerna bara för kreditavtal som ingåtts, eller där man avtalat om bindningstid, efter att lagen trätt i kraft. För lån där en avtalad bindningstid fortfarande löper när lagen träder i kraft gäller de gamla reglerna.

Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett "UK Diploma" i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *