Nu är det jul igen – kreditkortsräkningen varar än till påska?

25 november, 2016 - Cecilia Blomqvist - 0 kommentarer

christmas-210289_1920Nu närmar sig julen med stormsteg och förförra veckans snökaos fick i alla fall mig att börja drömma om pepparkakor och julgardiner. Även handeln är med i matchen och har redan satt upp julgirlanger och tomtar i skyltfönstren. Till barnfamiljer kommer också leksakskataloger som ett brev på posten :-). Till det kommer reklam i TV och på nätet, ja lite mest överallt faktiskt.

Vi blir kort och gott marinerade i julstämning och det är lätt att gå lite bananas med julklappsköpen. Allra särskilt som nu när vi så sällan köper våra klappar med reda cash utan istället klickar hem än det ena och än det andra mot faktura. Kalla mig gammaldags men det är lite mer påtagligt att det kostar om man slantar upp sedel efter sedel och lämnar över till någon annan. 700 kronor i sedlar känns betydligt mycket mer än 700 kronor i nätbutiken.

Faktura även vid köp i butik

Det är naturligtvis inte alls fel att handla på nätet, det är en alldeles utmärkt grej när man inte har möjlighet eller lust att trängas med tusen andra personer på sin lediga lördag. Jag som har små barn och odlar min inre eremit handlar lejonparten av mina julklappar på nätet; hemma i soffan och i god tid före jul. Jag kan också av egen erfarenhet konstatera att det har blivit vanligt att man uppmanas att handla mot faktura även när man köper varor i en fysisk butik. Butikerna premierar inte sällan det med att du får extra bonuspoäng när du köper mot faktura.

Men är det då några problem att köpa sina julklappar på kredit? Bortsett från att du kanske köper fler julklappar än du tänkt från början vilket för dina barn kanske inte klassas som problem så är det några andra saker som jag tycker att du bör tänka på.

Det blir dyrare

Det blir dyrare än om du köpt och betalat direkt. Inte så mycket om du betalar hela kreditkortsräkningen före förfallodatum och betalar hela fakturan i tid. Då blir merkostnaden oftast bara en fakturaavgift. Men, om du väljer att dela upp din betalning så tillkommer kreditränta som kan vara ganska hög. Och dessutom brukar det tillkomma aviavgifter varje månad och inte sällan läggs det till en uppläggningsavgift när du vill handla på avbetalning. I längden kan det bli ganska stora summor.

Förra året jämförde jag kostnaden för ett Legobygge beroende på om man betalade direkt, med delbetalning eller med konto* med minsta möjliga månadsavgift. De ursprungliga 999 kronorna slutade på mellan 1 127 och 1 939 kronor. Dyrast var att betala med konto. Om man valde att betala minsta möjliga belopp varje månad, vilket var 50 kr, tog det dessutom mer än två år att betala Legobygget till fullo.

Vad händer om du inte kan betala?

Att klara av att handla mycket på kredit bygger också på ett antagande om att du kommer att klara av att betala framöver. Du köper nu men betalar i mars; vad händer om du inte har ett jobb i mars?

Det kanske är så att man klarar av sina kreditkortsräkningar och sina avbetalningar så länge som allt är som vanligt. Men vad händer om man förlorar sitt jobb, blir sjukskriven eller skiljer sig? Att man inte längre kan betala sina räkningar i tid innebär ytterligare kostnader i form av försenings- och inkassokostnader och kan leda till betalningsanmärkningar som i sin tur gör en persons ekonomiska vardag ännu mer komplicerad. Det finns hjälp att få hos kommunernas budget- och skuldrådgivare men när man väl tagit sig dit har det ofta gått väldigt långt.

Ett samverkansråd för budget- och skuldfrågor

I dagarna var jag och några av mina kollegor på möte med Konsumentverket. Regeringen har gett Konsumentverket i uppdrag att inrätta ett samverkansråd för budget- och skuldfrågor för att fler personer som har eller riskerar att få problem med skulder ska få hjälp. I rådet ska Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Finansinspektionen, Kriminalvården och Försäkringskassan ingå.

Man ska i fördjupad samverkan med olika samhällsaktörer, däribland Konsumenternas Bank- och finansbyrå, bidra till att personer som har eller riskerar få problem med skulder kan få hjälp att få ordning på sin ekonomi. Tanken är att de myndigheter och andra aktörer som medverkar i projektet ska utbyta kunskap och erfarenheter om budget- och skuldrelaterade frågor och samarbeta när det gäller att nå ut med information till personer som har eller riskerar att få problem med skulder. Och det kanske viktigaste; att samarbete om andra ändamålsenliga förebyggande och stödjande insatser för att undvika att vi hamnar i skuldsättning.

Mina små råd i julklappstider:

  • gör en budget för julklappsinköpen
  • håll dig till din julklappsbudget!
  • undvik att delbetala; du vill inte i maj fortfarande betala för klappar som kanske redan är trasiga eller slutlekta med
  • och det kanske viktigaste av allt; det är tanken som räknas, inte hur mycket klapparna har kostat!

Trevlig första advent!

*Med konto menas att dina samtliga inköp läggs samman och sedan betalar du tillbaka dem lite varje månad. Du får själv välja själv vilket belopp du ska betala varje månad, dock brukar det anges ett minsta betalningsbelopp. Du måste också betala aviseringsavgift och ränta. Räntan brukar kapitaliseras varje månad, dvs. läggas till din totala skuld.

 

 

Etiketter:, , , ,
Cecilia Blomqvist

Om Cecilia Blomqvist

Hej Jag heter Cecilia Blomqvist och är jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Jag bor med man och tre barn i Stockholms skärgård. Gillar att köpa julklappar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *