Många klagomål relaterade till penningtvättsregler

16 december, 2015 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

awards ceremony

Bankbyrån har de senaste åren fått fler och fler frågor och klagomål som mer eller mindre är relaterade till tillämpningen av penningtvättslagen. Inledningsvis handlade ärendena oftast om de frågor konsumenterna fick av banken under deras kundkännedomsarbete. Men på senare tid handlar ärendena mest om att vissa grupper har svårt att få tillgång till banktjänster.

Dags för examen

Med anledning av dessa klagomål bestämde jag förra året att fördjupa mig i ämnet. Eftersom det inte finns några längre utbildningar i ämnet i Sverige valde jag att söka mig till England. Där fann jag en Diploma-kurs i ”Anti Money Laundering” som ICA (International Compliance Associations) arrangerade i samarbete med University of Manchester. Efter knappt ett års studier så hade jag förrförra veckan det stora nöjet att få mitt Diplom på ICA Award Ceremony som tog plats i det klassiska och fantastiskt vackra Lincoln Inn i centrala London.

Lagen är svår

Penningtvättslagen är inte lätt att förstå och svår att tillämpa. Mycket på grund av att lagen innehåller ett riskbaserat förhållningsätt istället för ett regelbaserat. Ett regelbaserat förhållningsätt innebär att man i en lag eller förordning kan utläsa direkt vad banken och andra verksamhetsutövare ska göra för att uppfylla lagens krav. Men vid ett riskbaserat förhållningsätt ska bankerna själva identifiera, bedöma och förstå de penningtvätts- och terroristfinansieringsrisker deras verksamhet kan utsättas för och att de ska utforma lämpliga rutiner för att motverka de riskerna. Ett riskbaserat förhållningssätt kan, om det används rätt, innebära att resurserna används mer effektivt då banken anpassar dem efter sin egen risk, som de själva identifierat. Det tillåter bankerna att fokusera sina resurser och tillämpa strängare kontroller där deras risker är som högst och använda enklare åtgärder där riskerna är mindre.

Olika frågor från olika banker

gruppfotoMen en konsekvens av att bankernas åtgärder ska utformas efter ett riskbaserat förhållningsätt, till skillnad ifrån om de varit regelbaserade, är att bankernas rutiner kan se olika ut. Rent praktiskt innebär det för konsumenten att frågornas antal och utformning, samt krav på verifikationer m.m. kan variera mellan olika banker. Denna olikhet ger ibland upphov till klagomål eftersom man kan få frågor från en bank som de påstår att de måste ställa enligt lag men inte av en annan. Andra menar att de rutiner banken satt upp inte alls är anpassade till den egentliga risken eller att frågorna är irrelevanta för syftet.

Höga straffavgifter

Det har förekommit ett antal mycket uppmärksammade sanktionsärenden på senare år där flera banker fått betala straffavgifter på upp till 50 miljoner kronor för att de haft brister i sina penningtvättsrutiner. En mindre aktör blev t.o.m. av med tillståndet. Dessa sanktionsärenden och de klagomål som Bankbyrån och andra instanser får in visar att området är minst sagt svårt och komplext. Men desto viktigare att man finner lösningar och metoder så att penningtvätt och terrorfinansiering hindras samtidigt som konsumenter får tillgång till banktjänster utan större problem.

Etiketter:
Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett ”UK Diploma” i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *