Lämna företagskortet hemma på semestern

25 januari, 2017 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

credit-card--gold-and-platinum-206549-m[1]Många har så kallade företagskort som de använder för att betala för saker i  jobbet. Det ser ut som ett vanligt kontokort men kan ha ett textillägg som till exempel, ”företagskort”, ”corporate”,”business” eller liknande. På kortet står också kortinnehavarens namn precis som på ett vanligt kontokort. Men villkoren för de här korten och vanliga kort skiljer sig åt  och du  är oförsiktig kan det bli dyrt om du råkar ut för obehöriga transaktioner med kortet.  Frågor och klagomål om företagskort ligger faktiskt utanför byråns arbetsområde då det inte är konsumentfrågor. Men det kommer ändå in frågor där personer med företagskort åkt på ett privat betalningsansvar vid obehöriga transaktioner och då kan de hamna i ett sämre läge än om samma transaktion skett på deras privata kontokort. Få är nog medvetna om detta och det kan därför vara intressant att belysa.

”Kortinnehavaren” är inte ”kontohavaren”

Enligt avtalen för företagskort så delar man upp avtalsparterna i kortutgivare, kontohavare och kortinnehavare. Kortutgivaren är oftast banken som ger ut företagskortet och de tecknar avtalet med kontohavaren, som är det företag eller organisation som gett sin anställde ett företagskort. Den anställde själv kallas i avtalet oftast för kortinnehavare. Termerna kan variera och ”kortutgivare” kallas ofta rätt och slätt för ”banken”, ”kontohavaren” kallas ibland för ”kunden” och ”kortinnehavaren” för ”betalningsansvarig”.  Det kan även finnas andra begrepp i avtalen men jag har valt de vanligaste och de som bäst förklarar avtalsrollerna. Avtalskonstruktionerna angående betalningsansvar vid obehöriga transaktioner varierar. Ibland är kortinnehavaren direkt ansvarig i kortavtalet om man åsidosatt avtalsmässiga skyldigheter. I andra fall är det primärt kontohavaren ansvarig och i vissa fall är det solidariskt. Ansvar torde också kunna överföras mellan kontohavare och kortinnehavare i separata avtal.

Inte konsument så inget tak på 12 000 kr

”Lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument” reglerar kontohavarens  ersättningsskyldig när det uppstått obehöriga transaktioner. Kontohavaren är ersättningsskyldig för sådana transaktioner om det skett till följd av att man varit grovt oaktsam med kortet eller koden. Men ersättningen är begränsad till 12 000 kronor när kontohavaren är en konsument. Som konsument räknas en: ”fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet”. Det vill säga, de köp vi gör som privatpersoner och inte för jobbets skull.  Men enligt avtalet i ett företagskort så är ju inte kortinnehavaren, det vill säga den anställde, kontohavare utan det är arbetsgivaren. Det innebär att begränsningen på 12 000 kronor inte gäller för företagskort.

Prövas inte i Allmänna Reklamationsnämnden

En annan konsekvens av företagskort är att Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) inte prövar tvister. Detta eftersom avtalet för ett företagskort primärt tecknas mellan kortutgivaren och kontohavaren och därför inte räknas  som ett konsumentavtal. Så om man som kortinnehavare vill få ett betalningsansvar prövat när det gäller företagskort måste man gå till Allmän domstol.

Kortinnehavare har förlorat stora pengar

Det har hänt att personer som haft med sig företagskortet på semestern blivit bestulna på kortet. Har det sedan skett obehöriga transaktioner och kortinnehavaren anses ha varit grovt oaktsam med kortet och/eller koden så har kortinnehavaren fått betala hela beloppet. Eftersom takregeln på 12  000 kronor inte gäller, och man inte heller kan få tvisten prövad i ARN, så har det blivit dyrt för vissa. Undvik den risken och lämna företagskortet hemma i tryggt förvar om du ska resa bort utanför tjänsten.

Etiketter:
Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett "UK Diploma" i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *