Kunden uppmärksammas härvid särskilt på…

2 december, 2016 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

 

terms-and-conditions-recroppedJag startade en nytt ISK sparande nyligen. Jag öppnade sparandet genom min internetbank och för att göra det var jag tvungen att kryssa i att; ”Jag intygar att jag har läst och accepterar den information och allmänna villkor  som finns nedan samt att jag accepterar att denna information tillhandahålls elektroniskt”. Under den texten fanns det länkar till nio olika dokument med juridiska villkor samt information om tjänsten. Okey, tänkte jag. Jag ska läsa allt och skrev ut alla dokument. Totalt blev det 51 sidor med text. I just den ISK:n som jag tecknade ingår en aktiedepå där jag kan handla med vissa amerikanska aktier. Därför fanns det med en sju-sidig oredigerad avtalsinformation på engelska direkt från Nasdaq. Övriga åtta dokument var på svenska men kvalitén på språket varierade från enkel information riktad till konsumenter till en hel del mycket avancerad juridisk avtalstext.

3 timmar och 4 minuter

Totalt tog det mig 3 timmar och 4 minuter att läsa igenom allt. Då läste jag bara igenom det. Jag kan inte säga att jag förstod allt och jag ägnade mig inte åt någon analys av konsekvenserna av avtalsvillkoren. Som jurist med en skotsk examen i ryggen är jag van att läsa avtalstext på både svenska och engelska så det är mycket möjligt att en normalkonsument skulle behöva längre tid. Och ännu längre tid för att sedan analysera den. Om det överhuvudtaget är rimligt att förvänta sig att en konsument ska klara av att göra en analys. Konsekvenserna av vissa villkor är så pass avancerade att jag vill diskutera dem med mina kollegor innan jag drar någon slutsats. Vilken konsument har sex juristkollegor att diskutera med om man är osäker på avtalet man ska intyga att man läst och accepterar..?

Pytteliten text

Den jobbigaste texten i mitt tycke var det 25-sidiga depåavtalet som var skrivet i textstorlek 8 punkter. Meningarna var ofta rena konstycken i svenska språket och många var väldigt långa. Jag uppmärksammade en mening med 62 ord… Jag vet faktiskt inte om det var den längsta meningen i texten, men jag fastnande just för den. Det var visserligen ganska välskriven på bra svenska men 62 ord i en mening i en avtalstext som riktar sig till konsumenter… Morsning!

Kunden uppmärksammas härvid särskilt på…

Det fanns många intressanta godbitar i de 51 sidorna. En som jag särskilt reagerade på var när det stod att: ”Kunden uppmärksammas härvid särskilt på…”. Jag tackar och bockar för denna information som man särskilt ville göra mig uppmärksammad på. Men exakt hur man härvid särskilt ville göra mig uppmärksammad på det när man skriver det

–          mitt i ett stycke utan att understryka den, särskilja det eller skriva i fetstil

–          i textstorlek 8 punkter

–          på sidan 4 i det 25-sidiga depåavtalet som var det åttonde dokumentet av nio

förstår jag inte riktigt, men jag tackar ändå.

Svårt att göra bra men absolut nödvändigt att förbättra

Jag är medveten om att det är svårt att skriva bra, tydliga och lättförståeliga avtalsvillkor och att det är väldigt enkelt att raljera över deras bristfällighet. Speciellt eftersom vissa av tjänsterna är ganska komplicerade. Saken är den att det bland dessa 51 sidor också fanns väldigt bra information som dessvärre liksom försvann bland det obegripliga och svåra. Vi måste inse att villkor som ser ut som dessa knappast kan vara rimliga från ett konsumentperspektiv. ISK är ett sparande som alla aktörer, banker likväl som media och offentliga organ, rekommenderar. Hur kan man förvänta sig att en konsument ska förstå ett sådant avtal som är helt obegripligt och praktiskt taget omöjligt att ta sig igenom. Vi måste förstå att Konsumenten för att få tjänsten är tvungen att intyga att denne tagit del av det och kommer bli bunden av villkoren om det blir tvist mellan parterna. Är det här ett rimligt sätt att göra affärer? Kan det inte bli mycket bättre?

Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett "UK Diploma" i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *