Kontaktlöst i London

30 november, 2015 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

LondonJag var i London förra veckan på en examenstillställning. Då jag flög till Heathrow beslöt jag mig ta tunnelbanan in till centrala London vilket jag upplever som det mest prisvärda alternativet. Tidigare hade det resealternativet inneburit ett antal olika praktiska göromål. Jag har ett s k Oyster-card sedan förr (ett resekort för Londontrafiken som man kan ladda med pengar för att betala enstaka resor eller för perioder – funkar ungefär som ett SL-kort i Stockholmstrafiken) och det hade jag kunnat ladda med pengar och sedan använt för resan.

Dyrt och omständigt med vanliga biljetter

Det är väl inte så krångligt men jag måste hitta en biljettautomat, kanske stå i kö, och sedan betala med mitt kontokort eller kontanter. Har man inget Oyster-card sedan tidigare måste man dessutom hitta en biljettlucka och betala 5 pund i deposition för att få ett kort. Så totalt kanske det hela tar några minuter. Inte speciellt betungande men kan vara krångligt och irriterande i rusningstid eller om man har bråttom. Ett annat alternativ är att köpa en pappersbiljett i automat. Men det blir dyrare och tar lite tid om man råkar ut för köer.

Använd kontokortet direkt i spärren

 

Men numera kan man i London även betala direkt med sitt kontaktlösa kontokort direkt i tunnelbanespärren. Hittills är det tre kortutgivare i Sverige som gett ut kontokort som klarar en kontaktlös betalning. Man håller bara kontokortet mot avläsaren på samma sätt som om man använder sitt reskort och så sker en snabb transaktion utan att man behöver slå in koden, en s k kontaktlös betalning. På filmen som bifogats artikeln har jag förevigat när jag för första gången betalade en tunnelbaneresa i London på det sättet. Priset när man betalar kontaktlöst för en tunnelbaneresa i London är detsamma som om man betalar med ett förladdat Oyster-card (en SL-resenär i Stockholm skulle kunna jämföra det som en betalning med s k reskassa). Så man är alltså garanterad att få det lägsta möjliga priset för en enstaka resa. Min första resa mellan Heathrow och Centrala London blev nästan halva priset jämfört med om jag köpt en enkelresa med pappersbiljett (3.10 Pund istället för 6 Pund). Betalar man dessutom med ett svenskt kontaktlöst kort som inte har något valutaväxlingspåslag sparar man ytterligare några ören jämfört med andra svenska kontokort eller om man betalar med kontanter man växlat över disk. Förutom pengar så sparar man också lite tid. Det var faktiskt ganska skönt att efter bagageutlämningen kunna gå direkt till tunnelbanespärren utan att behöva köa vid en biljettautomat för att ladda mitt Oyster-card eller köpa pappersbiljett.

Alla mina köp funkade bra

Mina tre första köp i London var faktiskt kontaktlösa. Förutom Tunnelbaneresan så handlade jag även i en bokhandel och en matvarubutik. Alla transaktionerna gick snabbt och smidigt till en bra växelkurs. Under resten av vistelsen gjorde jag kontaktlösa betalningar för alla tunnelbaneresor och det funkade mycket bra. Om jag förstod informationen rätt så kommer alla taxibilar i London ta emot kontaktlösa betalningar fr.o.m. nästa år vilket ytterligare kommer förenkla transaktionerna. I England är gränsen för en kontaktlös betalning utan kod 30 Pund. I Sverige är den idag på 250 kronor. Man kan göra kontaklösa betalningar på högre belopp men då måste man bekräfta den med att slå koden.

Risker

Riskerna med kontokort för kontaktlösa betalningar är uppenbara. Tänk om en tjuv får tag på kortet och kan handla med det utan att behöva kunna koden… Detta är en risk och frågan är hur sannolikt det är att konsumenten skulle få pengarna tillbaka om man råkar ut för det och hur det skulle bedömas i en juridisk prövning. Det vet vi inte riktigt ännu. I t ex Danmark har man i lagen sett till att konsumeten omöjligen kan bli betalaningsansvarig för obehöriga uttag på kontokortet om inte koden (eller annan til betalingsinstrumentet hørende personlige sikkerhedsforanstaltning” använts), men den svenska lagen har inte samma konstruktion. I Sverige har man dock tekniskt försökt begränsa den risken med att systemet kommer kräva kod om man gör många köp inom en viss tidsperiod.

Få klagomål hittills

Hittills har vi inte fått in några klagomål till bankbyrån med konsumenter som råkat ut för obehöriga uttag utan kod på sitt kontaktlösa kort och som sedan blivit betalningsansvarig för det pga grov oaktsamhet. De klagomål som kommit in till Bankbyrån angående kontaktlösa betalningar har istället oftast rört sig om att de nya korten ges ut automatiskt med den kontaktlösa funktionen. Det är alltså konsumenten som själv måste agera och kontakta banken ifall denne inte vill ha funktionen, ett så kallat ”opt-out” förfarande. De som klagat på det menar att det innebär en förhöjd risk som de inte riktigt förstått eller velat ha. I Australien, där man använt kontaktlösa betalningar längre, har man efter ingripande från polisen och parlamentet ändrat till ett ”opt-in” förfarande där nya utgivna kort inte automatiskt är klara för kontaktlösa betalningar utan där konsumenten måste kontakta kortutgivaren och aktivera kortet ifall denne vill ha det.

Framtiden

Oavsett vad man anser om riskerna kontra fördelarna med kontaktlösa betalningar kan man nog konstatera att systemet troligen är här för att stanna och att utvecklingen kommer gå ganska snabbt. Så har man ett kort som klarar kontaklösa betalningar så kan man börja använda dess fördelar samtidigt som man ska vara medveten om de extra risker det kan innebära vid förlust.

Etiketter:,
Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett "UK Diploma" i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *