Fler frågor att vänta från banken …

10 april, 2015 - Fredrik Nordquist - 1 kommentar

money-laundering-481258-m[1]Vi är många som de senaste åren fått frågor av banken om vad våra pengar kommer ifrån ursprungligen och vad som är syftet med en viss transaktion osv. Frågorna dyker upp både i formulär och muntligen. Ett flertal konsumenter har hört av sig till Bankbyrån där jag jobbar och förhört sig om vad som är meningen med det här. Vissa konsumenter uppger att de inte förstår syftet med frågorna och anser att de är märkliga och/eller irrelevanta samt att de inte får något bra svar när de ifrågasätter frågorna. Andra uppger att de känner oro över att vara tvungna att besvara vad de anser vara väldigt personliga frågor. Men situationen är att det inte är så lätt för bankerna att uppfylla sina lagliga skyldigheter.

Bakgrunden till frågorna som banken ställer är ”Lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism”, kortfattat kallad för Penningtvättslagen. Syftet med lagen är att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och den ålägger banker, och vissa andra verksamhetsutövare, att bl a vidta åtgärder för att uppnå s k kundkännedom. Omfattningen av dessa åtgärder och rutiner ska varje verksamhetsutövare själv anpassa efter den risk som just de har för att utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Även den risk kunden för med sig in i kundrelationen ska beaktas. Frågornas antal och omfattning samt bankernas åtgärder och rutiner kommer därför att variera mellan olika verksamhetutövare och olika kundförhållanden. Så bara för att en bank ställer en viss fråga i ett kundförhållande måste inte en annan nödvändigtvis göra det och vice versa. Mer information om reglerna finns här http://www.penningtvatt.se/

Identifiera personer i politiskt utsatt ställning

Men vi får förbereda oss på att vi som bankkonsumenter kommer få ännu fler frågor i framtiden. Penningtvättslagen kommer med största sannolikhet ändras den 1 augusti 2015. Anledningen är att den svenska lagen ska anpassas till internationell standard. Sverige är medlemmar i den globala organisation FATF (Financial Action Task Force (http://www.fatf-gafi.org/ ) och därmed förbundna följa deras rekommendationer. Dessutom kommer EU snart besluta om sitt s k 4:e Penningtvättsdirektiv som även det innehåller FATF:s rekommendationer och Sverige väljer att redan nu anpassa våra lagar. Den förändring som troligen blir mest märkbar för bankkonsumenterna är att verksamhetsutövarna ska ”vidta åtgärder för att avgöra om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning”. En person i politiskt utsatt ställning (ofta förkortat till PEP = Politically Exposed Person på engelska) är en ”fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat[1]”. Det kravet har även funnits tidigare men då enbart för utländska PEP:s. Det nya är att Sverige nu även måste inkludera inhemska PEP:s vilket för banken innebär att hela deras kundkrets omfattas. Dessutom räcker det inte att bara avgöra om en kund är en PEP eller inte, för banken måste även vidta åtgärder för att avgöra om deras kunder är ”familjemedlemmar och kända medarbetare till personer i politiskt utsatt ställning”[2]. Syftet med regeln är att motverka att korrupta PEP:s ska missbruka sin maktställning i fråga om penningtvätt och finansiering av terrorism. 

Utarbeta rutiner utifrån sin egen riskbedömning

Exakt hur varje verksamhetsutövare ska göra för att möta dessa nya skyldigheter kommer variera då de själva ska utarbeta sina rutiner utifrån sin egen riskbedömning. Men enligt vad som framgår i lagrådremissen så kan de inte enbart förlita sig på PEP-register. Inom bankerna verkar de i dagsläget börja förbereda sig på att de helt enkelt måste fråga alla sina kunder om de är en inhemsk PEP, eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en PEP. Detta innebär alltså ännu fler frågor till konsumenterna och även till dem som redan svarat på frågor tidigare. Med största sannolikhet kommer detta innebära fler upprörda kundkontakter om de inte på ett bra sätt lyckas förklara för kunderna varför de måste ställa dem. På Bankbyrån måste vi också förbereda oss på att få fler kundklagomål när den nya Penningtvättslagen träder i kraft. Det blir helt enkelt en utmaning för alla inblandade att förklara detta så tydligt och sakligt som möjligt för att undvika onödiga konflikter eller omotiverad oro i kundrelationer.



[1] Med viktig offentlig funktion avses funktion som innehas av:

1. stats- eller regeringschefer, ministrar samt vice och biträdande ministrar,

2. parlamentsledamöter,

3. domare i högsta domstolen, konstitutionella domstolar eller andra rättsliga organ på hög nivå vilkas beslut endast undantagsvis kan överklagas,

4. högre tjänstemän vid revisionsmyndigheter och leda-möter i centralbankers styrande organ,

5. ambassadörer, beskicknings-chefer samt höga officerare i försvarsmakten, och

6. personer som ingår i statsägda företags förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan

[2] Med familjemedlemmar avses maka eller make, registrerad partner, sambo, barn och deras makar, registrerade partner eller sambor samt föräldrar.

Med känd medarbetare avses

  1. 1.       fysisk person som, enligt vad som är känt eller finns anledning att förmoda, gemensamt med en person i politiskt utsatt ställning är verklig huvudman till en juridisk person eller juridisk konstruktion eller som på annat sätt har eller har haft nära förbindelser med en person i politiskt utsatt ställning, och
  2. 2.       fysisk person som är ensam verklig huvudman till en juridisk person eller juridisk konstruktion som, enligt vad som är känt eller finns anledning att förmoda, egentligen har upprättats till förmån för en person i politiskt utsatt ställning.

 

Etiketter:
Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett "UK Diploma" i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.

En reaktion på “Fler frågor att vänta från banken …

  1. Michael A

    Problemet är väl att bankerna passar på att, i skydd av diverse olika direktiv, gå både ett och två steg längre. Och skyller då på att de måste.
    För några år sedan vägrades jag betala in 30 000 till mitt konto. Jag fick – mycket motvilligt – betala in 10 000 efter föranmälan, men inte mer. Jag frågade om jag kunde komma tillbaka och betala in i ett par omgångar till. ”Nej, då kommer vi att upptäcka det och spärra ditt konto.” blev svaret.
    Då skyllde man på lagen om penningtvätt. (2009:62) Jag har svårt att hitta något stöd för restriktionen där:
    Lagen säger att banken ska uppnå kundkännedom (i stort sett – kunden ska kunna legitimera sig) vid transaktioner på 15000 Euro eller mer. Alltså inte aktuellt här.
    Alltså måste det ha funnits misstankar om penningtvätt eller terrorfinansiering. Okej, vi säger väl det, då. Jag är kund i banken sedan länge, laglydig, ostraffad, en vanlig Svensson, pengarna var besparingar från min gamla mamma. Men i bankens ögon är jag terrorist. Kul…

    Och med de nya reglerna minskar ju inte direkt den känslan.
    Säkert inte heller bankens vilja att gå ett par steg längre.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *