Finansinspektionen föreslår skärpta amorteringskrav – vad innebär förslaget?

11 september, 2017 - Cecilia Blomqvist - 1 kommentar

money-2724248_960_720Finansinspektionen vill införa skärpta amorteringskrav för hushåll som har vad man kallar för hög skuldkvot. Det innebär att den som tar nya lån och får en bolåneskuld som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst en procent av skulderna utöver det amorteringskrav som gäller för närvarande .

Anledningen till att Finansinspektionen vill skärpa amorteringskravet är att de vill öka de svenska hushållens motståndskraft mot makroekonomiska störningar, eller på svenska; inspektionen oroar sig för att hushåll som har höga skulder i förhållande till sina inkomster kommer att konsumera betydligt mindre om t.ex. räntorna stiger och/eller inkomsterna minskar. Om många hushåll drastiskt minskar sin konsumtion kan det förstärka en pågående ekonomisk nedgång. Och det vill man motverka.

Nya bolån

Det skärpta amorteringskravet föreslås gälla nya bolån, alltså låneavtal som ingås efter det att förslaget har trätt ikraft. Det är samma definition av vad som är ett nytt lån som gäller i de befintliga amorteringsreglerna, men med två undantag:

Byte av långivare I de nya reglerna definieras en flytt av lånet till en ny långivare som ett nytt lån. Dock gäller fortfarande att om lånet var amorteringsfritt hos den gamla långivaren så får den nya långivaren också bevilja amorteringsfrihet. Det förutsätter att lånet inte utökas, att det lämnas mot säkerhet i samma bostad och att låntagarkretsen är oförändrad.

Omläggning av lånet efter ikraftträdandet En omläggning av ett lån hos samma bank definieras i de nya reglerna som ett nytt lån, men en sådan omläggning utlöser inte heller ett skärpt amorteringskrav.

Högre amortering vid skuldkvot över 4,5.

När skuldkvoten överstiger gränsvärdet på 4,5 gånger bruttoinkomsten blir amorteringskravet en procentenhet högre än gällande amorteringskrav. Med skuldkvot menas förhållandet mellan en persons lån och personens bruttoinkomster, dvs. inkomsten före skatt. Det innebär att om du har höga skulder i förhållande till dina bruttoinkomster måste du amortera även om belåningsgraden understiger 50 procent:

  • Minst 1 procents amortering om belåningsgraden understiger 50 procent
  • Minst 2 procents amortering om belåningsgraden överstiger 50 men inte 70 procent
  • Minst 3 procents amortering om belåningsgraden överstiger 70 procent.

Vad räknas som inkomst?

Förslaget innebär att man ska räkna på låntagarens bruttoinkomst. Anledningen till att Finansinspektionen valde det och inte nettoinkomsten, dvs inkomsten efter skatt, var att det ska vara enkelt att hämta in och verifiera uppgifterna om inkomst.

Med bruttoinkomsten menas den senast fastställda förvärvsinkomsten, alltså det belopp som framgår av det senaste skattebeskedet. Fastställd förvärvsinkomst är inkomsten efter allmänna avdrag (tidigare kallad taxerad förvärvsinkomst).

Till den inkomst som framgår av skattebeskedet kan man få lägga till även andra inkomster än lön, t.ex. skattefria inkomster som barnbidrag, studiebidrag, stipendier och transfereringar, så länge som de är säkerställda och varaktiga. Även inkomster av kapital kan få läggas till om de är säkerställda och varaktiga.

  • Säkerställd inkomst = t.ex. att en myndighet fattat beslut om att betala ut ett bidrag eller att en arbetsgivare har beslutat om en löneförhöjning.
  • Varaktig inkomst = inkomsten är inte tillfällig utan betalas ut under viss tid eller är årligen återkommande.

Exempel 1:
K har en fastställd förvärvsinkomst på 200 000 kr enligt slutskattesedeln. Sedan dess har K fått en högre lön och tjänar nu 320 000 kr per år. K får då lägga till 120 000 kr till den fastställda förvärvsinkomsten under förutsättning att banken bedömer att inkomstökningen är säkerställd och varaktig.

Exempel 2:
K bor i Sverige men har arbetat i Norge en längre tid. Han har ingen fastställd förvärvsinkomst i Sverige eftersom han enbart beskattas i Norge. K har en inkomst av tjänst i Norge. K får tillgodoräkna sig denna inkomst under förutsättning att banken bedömer att tjänsteinkomsterna i Norge är säkerställda och varaktiga.

Vilken skuld ska användas för beräkningen?

När man beräknar skuldkvoten ska man använda kreditbeloppet för det nya lånet när det var som störst. Om du tar ett lån på 3 miljoner så kommer skuldkvoten att beräknas på 3 miljoner. Det är samma regel som i det nuvarande amorteringskravet och innefattar samtliga krediter som har lämnats med säkerhet i bostaden.

Skuldbeloppet kan eller ska räknas om enligt samma principer som gäller för det befintliga amorteringskravet, dvs. vid en omvärdering av bostaden och vid tilläggslån.

Skuldkvotsgrundande kreditbelopp

För att räkna ut vilka skulder som ska ligga till grund för beräkningen av skuldkvoten måste man se vilka andra lån som låntagaren har, det kallas för det skuldkvotsgrundande kreditbeloppet. Det är dock bara låntagarens andra bolån som ska tas med i beräkningen. Man kan ju ha bolån i flera fastigheter, t.ex. i ett fritidshus eller som medlåntagare i någon anhörigs bolån. När man beräknar skuldkvoten så ska låntagarnas sammanlagda bolån räknas med.

Om man har bolån tillsammans med andra personer som inte är inblandade i det nya lånet så måste man räkna ut vilken skuld som den nya låntagaren ska ta med i beräkningen av det skuldkvotsgrundande kreditbeloppet. Bolån med solidariskt betalningsansvar ska fördelas i förhållande till antalet låntagare och låntagare som inte är med på det nya bolånet räknas inte med vid beräkningen av skuldkvoten på det nya lånet.

Exempel 1:
A och B tar ett nytt gemensamt bolån på ett fritidshus, 1 mkr.
A och B har ett tidigare gemensamt lån på sin permanentbostad, 2,5 mkr.

Skuldkvoten uppgår till 1 mkr + 2,5 mkr = 3,5 mkr.

Exempel 2:
A och B tar ett nytt gemensamt lån på sin permanentbostad, 200 tkr.
A och B har ett tidigare gemensamt lån på bostaden, 1,5 mkr.
B har tillsammans med sina tre syskon ett gemensamt lån på ett fritidshus, 400 tkr.
A och B har tillsammans med A:s mamma ett gemensamt lån på ett annat fritidshus, 600 tkr.

Skuldkvoten uppgår till 200 tkr + 1,5 mkr (gemensamma lån för A och B) + B:s andel av fritidshuslånet 0,25 X 400 tkr = 100 tkr + A:s och B:s andelar av det andra fritidshuslånet (0,66 X 600 tkr) = 3,96 mkr.

Amortering av tilläggslån

Konsumenter som tagit lån före den 1 januari 2018 har möjlighet att amortera på tilläggslån som tas därefter enligt ”alternativregeln”. Dvs. de kan amortera enbart på tilläggslånet med 10 procent per år och omfattas då inte av det skärpta amorteringskravet.

Möjlighet till undantag från amorteringskraven

Enligt förslaget kommer det att finnas möjlighet för banken att medge undantag från amorteringskravet på samma sätt som det redan finns i dag, dvs om de ekonomiska förutsättningarna väsentligt försämras efter att bolånet lämnats.

Separation nämns särskilt som en situation då banken kan medge att den låntagare som ensam tar över lånet efter en separation kan få en tids undantag från kravet på amortering.

Vad gäller situationen då du skrivit avtal om förvärv eller uppförande av bostad före den 1 januari 2018 så ska banken enligt förslaget få medge undantag från det skärpta amorteringskravet.

Om du flyttar ditt bolån till en ny bank så den nya banken medge undantag från de skärpta amorteringskraven under förutsättning att det är samma lånebelopp, samma bostad som säkerhet och samma personer som står som låntagare.

Ändring av skuldkvoten

Enligt förslaget ska du som bolånetagare när som helst begära att banken beräknar en ny skuldkvot. Om du till exempel får en löneförhöjning eller får andra inkomster som är säkerställda och varaktiga så ska du kunna kontakta banken.

Om du får minskad inkomst är banken däremot inte skyldig att ändra amorteringen även om det innebär att gränsvärdet påverkas utan den skuldkvot som räknades fram vid nyutlåningen blir fortsatt gällande.

Om det kommer till en ny medlåntagare kan det också leda till att skuldkvoten sjunker till under gränsvärdet och då kan banken medge att sänka amorteringsbeloppet.

Däremot ska skuldkvoten alltid räknas om ifall en eller flera bolånetagare som tecknat lånet bortfaller som solidariskt betalningsansvariga. Den regeln gäller dock inte om en låntagare bortfaller på grund av dödsfall.

Till slut

Nå, det var en sammanfattning av Finansinspektionens förslag. Förslaget kommer om det går igenom att påverka någonstans runt 20 procent av nya bolåntagare i hushåll med en vuxen men betydligt färre i hushåll med två vuxna enligt inspektionen. Det skärpta bolånekravet skulle också komma att omfatta betydligt fler hushåll i Stockholm och Göteborg. Drygt 30 procent av nya bolånetagare i Stockholm har en skuldkvot på över 4,5 gånger bruttoinkomsten och motsvarande siffra i Göteborg är 19 procent.

Man ska dock komma ihåg att det är ett förslag och att det inte är säkert att det kommer att genomföras. Flera remissinstanser, bl.a. Bankföreningen är negativa. Remisstiden gick ut den 8 september.

Du kan läsa Finansinspektionens förslag i sin helhet på FI:s webbplats:
http://www.fi.se/contentassets/87282855405946569cc6dd6b0db6797e/remisspm_skarpt_amorteringskrav.pdf

Du kan också läsa mer om bolån och jämföra räntor på vår webbplats: http://www.konsumenternas.se/lana/olika-lan/om-bolan

Cecilia Blomqvist

Om Cecilia Blomqvist

Hej Jag heter Cecilia Blomqvist och är jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Jag bor med man och tre barn i Stockholms skärgård. Gillar att köpa julklappar.

En reaktion på “Finansinspektionen föreslår skärpta amorteringskrav – vad innebär förslaget?

  1. C. Davén

    Bra och tydligt förklarat, tycker jag! Det är viktiga detaljer som missas ibland i nyheternas rapportering. Men det är fortfarande ganska svårt att räkna ut för just sin egen situation, därför har jag skapat en enkel räknare som hjälper till där!

    Testa https://rakna.net/berakna/amorteringskrav/ för att räkna på nuvarande och föreslagna nya regler för amorteringskravet.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *