Eget bankkonto – en nödvändig del i integrationsprocessen

17 oktober, 2017 - konsumenternas - 2 kommentarer

Suneta OgbayJag heter Suneta Ogbay och kommer från Eritrea. Där är kontanter det naturliga betalningssättet och det är vanligt att människor organiserar sig i en sorts förenklat banksystem som kallas Equb.

Equb är en gammal tradition där en liten grupp människor, som kan vara släkt, grannar eller vänner (mahber), organiserar en gemensam insamling. Varje lönedag avsätter var och en som ingår i gruppen en mindre summa pengar. Gruppmedlemmarna bestämmer vem som i tur och ordning ska få utbetalningarna och varje person får använda summan efter eget behov. Verksamheten pågår därefter kontinuerligt och månadsvis tills var och en någon gång fått pengar och någon gång haft insamlingsansvaret – därefter börjar man om på nytt.

Bristande tilltro till banktjänster

I många u-länder är tillgång till olika banktjänster något för de förmögna medan en stor del av befolkningen förlitar sig på den allmänna kontantprincipen. Skälen till det här kan dels vara ren okunskap, dels misstro mot det inhemska banksystemet, dels en bristande tilltro till den offentliga pengaförvaltningen.

Banktjänster i vardagen – inte för alla

I det moderna samhället utgör banktjänsterna en naturlig del av vår vardag. Vi tar ut och sätter in pengar på våra konton och gör betalningar via digitaliserade internetbanker alternativt via det ögonblickssnabba Swish-systemet. Att få tillgång till någon sorts bankkonto är en förutsättning för att praktiskt kunna använda dessa kontantfria och vardagliga transaktioner. Men så är inte fallet för alla.

Risk att nyanlända hamnar i beroendeställning

Att komma som flykting från ett utvecklingsland till ett land som Sverige är för de flesta en stor omvälvning. De nyanlända möts av en helt ny kultur med regler och sedvänjor som för många är helt främmande. Det är därför inte ovanligt att minderåriga barn får fungera som tolkar vid finansiella transaktioner med risk för felaktiga beslut. Nyanlända familjer kan även bli negativt beroende av vänner från sina hemländer, vilket kan skapa en beroendeställning och i värsta fall utmynna i bedrägligt förfarande.

Digitala transaktioner kan uppfattas som otrygga och ge tomhetskänsla

Nyanlända från ”cash societies” kan uppfatta virtuella och digitala transaktioner som manipulativa. De kan skapa en känsla av otrygghet där den enskilde känner att han eller hon inte har överblick över in- och uttag eller att transaktionerna kontrolleras av obehöriga. Det finns därutöver ett slags tomhetskänsla: ”Cash emptiness”, det vill säga saknad efter känslan av att ha kontanter i handen.

Bankernas roll viktig i att ge tillgång till konto

Det näst intill kontantlösa samhället kan för den enskilde bli en socio-ekonomisk hämsko i den nödvändiga integrationsprocessen. Det är därför väsentligt att de som är nyanlända i Sverige, genom ett eget bankkonto, får tillgång till bankernas olika tjänster. Ingen person som är tillförlitlig ska i dag kunna nekas ett bankkonto med kringtjänster, det är reglerat i lag. Det finns dock en utbredd osäkerhet och okunskap om reglerna som jag hoppas ska försvinna och att bankerna ska se en affärsmöjlighet i varje möte med en nyanländ som ansöker om bankkonto. Det är min uppfattning att bankernas medverkan i den här processen är minst lika viktig som myndigheter som har ansvar för migration och integration.

Viktigt att förstå grundläggande banktermer

Det är dock inte bara kontot som sådant som är viktigt. Lika betydelsefullt är förståelsen och kunskapen om banksystemet och vilka krav som ställs på en kontohavare. Dessutom vilka tjänster som banken erbjuder – och kostnaden för dem. Frågor som hur får jag ett konto? Vad kostar det? Hur jämför jag olika bankers utbud av tjänster? Hur gör jag? Hur använder jag ett kort och vilka rättigheter och skyldigheter har jag, måste både kunna ställas och förstås.

Information från banken en utmaning och en möjlighet

Det här kräver en kunskap och förståelse av innebörden i olika fackuttryck (bankterminologi). Men många kan ha bott flera år i Sverige utan att rätt förstå de vanligaste banktermerna. Information om rättigheter och skyldigheter är därför en central del i de nyanländas anpassning till det svenska samhället. Informationen får varken vara överväldigande eller förvirrande – den måste vara klar, koncis och pedagogiskt upplagd och kan gärna omfatta grundläggande finansiell information som gynnar individens fortsatta anpassning till den svenska konsumentmarknaden.

Inte bara skriftlig information

All denna information, förståelse och kunskap kan lämnas på flera sätt – skriftligt, muntligt, genom kursverksamheter via myndigheter, offentliga institutioner eller via privata initiativ. Oavsett förmedlingssätten måste förstås informationen på alla nivåer lämnas av någon med god kunskap om de svenska bank- och försäkringssystemen. Lika viktigt – om inte viktigare – är att kunskaperna förmedlas med stor förståelse och god kännedom om målgruppens specifika förutsättningar.

Hjälpa nyanlända till framtida ekonomisk motståndskraft

Ett eget bankkonto ger nyanlända tillgång till de tekniska förutsättningar som krävs för att hantera sina ekonomiska tillgångar i ett modernt samhälle. Det är också en förutsättning för att så småningom kunna bygga upp ett sparande, till exempel till pensionstiden.

Kontot ger dessutom den enskilde ett mått av stolthet och skapar ett större självförtroende – kontot blir ett slags kvitto på samhällets acceptans.

Alla hinder för att öppna ett konto försvårar finansiell inkludering

Det var länge sedan jag var nyanländ men som eritreansk flykting vet jag ändå betydelsen av allt det här. När jag fick och kunde utnyttja ett eget bankkonto gav det mig ett stort självförtroende och en visshet om att jag tagit ett nödvändigt, första steg mot en trygg och säker integrering i det svenska samhället.

Läs mer om rätt till betalkonto med grundläggande funktioner på konsumenternas.se.

Har du frågor? Kontakta mig, suneta.ogbay@konsumenternas.se

konsumenternas

Om konsumenternas

När någon av de övriga medarbetarna på byråerna gästbloggar visas vårt gemensamma logotypmärke som avsändare . Medarbetaren skriver under med sitt eget namn, så att du kan kontakta honom eller henne.

2 reaktion på “Eget bankkonto – en nödvändig del i integrationsprocessen

  1. Finn

    Ingen aning. Ingen aning att det kunde fungera så utan bank. Intressant.
    Jag har erfarenheter hur det blivit i Sverige när kontanterna försvinner. Hur lär man ett barn att spara när barnet aldrig ser några pengar att ha i handen? Gjorde ett tappert försök en gång, men pengarna i spargrisen skulle tömmas i en maskin, och sedan skulle man knappa in ett kontonummer. Barnen fattade ingenting. Tack och lov vet de nu att pengar på banken betyder att göra det man siktat på genom att spara.
    En ”plånboksekonomi” är enkel och begriplig, vare sig man har mycket eller lite pengar. Virtuella pengar spenderas glatt i t ex Lyxfällan.
    Min slutsats liknar den du skriver om. Banken ger inte längre den service äldre, invandrare (nyanlända eller inte : ), yngre behöver. Det är självuppfyllande, dra in servicen så anpassar kunderna sig, tyvärr. Så även jag, mot min vilja

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *