Att planera inför pensionen

9 oktober, 2015 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

retired-and-relaxing-1565780Som de flesta känner till så ändrades reglerna för att göra avdrag för privat pensionsparande den 1/1 2015. Tidigare kunde man göra avdrag för 12000 kronor per år men det sänktes till 1800 kronor. Fr.o.m. 1/1 2016 försvinner avdragsrätten helt. Med privat pensionssparande avses sparande i Pensionsförsäkring samt i IPS (Individuellt Pensionssparande)

Undersökning visar på kunskapsbrister

Jag läste nyligen om en undersökning som en storbank gjort angående hur svenska konsumenter använder privat pensionssparande. Resultatet bekräftade till stor del vad jag liksom känt på mig och det finns anledning för många att börja fundera över de val, och icke-val, man gjort.

Enligt undersökningen var det knappt hälften av de tillfrågade, 49 % (minst då ytterligare 12 % inte visste), som hade eller hade haft ett privat pensionsparande. Det är denna grupp jag hänvisar till då jag skriver ”Pensionsspararna” hädanefter.

Det intressanta kommer sedan då man tillfrågar pensionsspararna om hur de gjort med det sparandet efter regeländringarna. 65 % svarar att de slutat helt. De hade alltså tagit bort stående överföringar helt och hållet och slutat betala in mer pengar. Sedan var det 20 % som dragit ner på sparandet till 1800 kronor per år, dvs den nya gränsen för avdragsrätten. Men 13 % (kanske fler då ytterligare 2 % sa att de inte visste) sa att de inte gjort någon ändring alls utan fortsatte betala in som de gjort förr.

Många fortsatte som förr trots att avdragsrätten ändrats

Anledningen till varför dessa inte gjort några ändringar i pensionssparandet är också intressant att granska. 5 % av de som inte gjort ändringar (eller 0.5 % av alla pensionsspararna) sa att det berodde på att de inte kände till att reglerna ändrat. Det tycker jag är en överraskande låg siffra i sammanhanget och jag tolkar det som om att informationen om regeländringen nått ut väldigt väl om bara 0.5 % av de sparare som omfattas säger sig inte känna till ändringen. Sedan var det 30 % av de som inte gjort ändringar som menade att anledningen var att de inte visste vad de skulle ha istället. Det är tråkigt att både offentliga instanser såsom privata aktörer misslyckats nå ut till dessa mäniskor med tillräcklig information för att de ska kunna göra ett nytt val. Nästa lika många, 29 %, menade att det berodde på att de inte hunnit ta tag i det. Ett tecken på den stressiga tid vi lever i och hur svårt det är för konsumenten att ideligen behöva göra val. Lite mer skrämmande är nästa grupp på 18 % av de som inte gjort ändringar som sa att anledingen var att de fortfarande trodde att det var ett bra alternativ. Det är det inte, det finns bättre… Jag tror kanske att många av dessa inte kände till regeländringen (eller att det överhuvudtaget fanns en avdragsrätt en gång i tiden och vad den innebar) men uttrycker det på ett annat sätt. Speciellt då jag tycker att andelen som sa att de inte kände till regeländringen kanske var överraskande låg. Avslutningsvis var det 10 % som sa angav ”annan anledning” och 8 % som inte visste.

Många står utan sparande

Man frågade även pensionsspararna om den förändrade avdragsrätten gjort att de börjat med något annat sparande. Över hälften av dessa, 52 %, svarade att det hade de inte gjort. Med tanke på hur många som avslutat sitt privata pensionsparande i och med regeländringen så innebär det att många står idag utan helt utan specifikt sparande avsett till pensionen.

På Konsumenternas Bank- och finansbyrå jobbar vi inte med ekonomisk rådgivning och vi har ingen åsikt om hur man bäst sparar till pensionen. Men vi märker att många aktörer rekommenderar sina kunder att istället för Privat pensionsparande börja spara i ISK (Investeringssparkonto) eller Kapitalförsökring. Det kan ha skattemässiga fördelar om det man placerar i går upp i värde eftersom man inte betalar någon kapitalskatt vid vinst. Istället betalar man en s.k. avkastningskatt årligen på hela sparandet oavsett om det gått upp eller ner. Just nu är den skatten mycket låg vilket gör det lönsamt även vid förhållandevis låg avkastning. Men den som vill ha lägsta möjliga risk och föredrar att räntespara till pensionen ska tänka sig för innan man placerar det i en ISK eller Kapitalförsäkring. Fråga din rådgivare för vilka skatteeffekter det får just för dig och ditt sparande.

Planera innan du sparar…

Personligen tycker jag att diskussionen om pensionsparande är lite onyanserad ibland. Att spara till pensionen är inte synonymt med privat pensionsparande, eller ISK/kapitalförsäkringar, även om det kan vara de bästa alternativen för många. Det viktigaste torde vara att man sparar på ett sätt som passar en själv och att man tagit beslut utifrån sina möjligheter, preferenser och behov. Själv gillar jag att prata om att planera inför sin pension istället. Likaväl som man kan spara så kan man också anpassa sina framtida utgifter. Om man t.ex. sparar genom att amortera på sina bolån så kan man sänka sina framtida bostadskostnader vilket innebär att man kanske behöver spara mindre till pension. Eller att man får mer i handen om man säljer bostaden och flyttar till billigare bostad eller hyresrätt. Så första frågan man ska ställa sig innan man börjar spara till pensionen borde vara hur mycket pengar man behöver som pensionär? Hur många har räknat på det?

Verktyg för att börja kolla

För den som vill börja planera lite så finns det information om olika sparformer på vår hemsida http://www.konsumenternas.se/ . Titta under ”Spara” fliken så finner du det mesta. För den som vill fördjupa ännu mer och även läsa på om tjänstepension m.m. rekommenderar jag varmt informationen från mina kollegor på Konsumenternas Försäkringsbyrå. Titta under fliken ”Pension”. Kolla dessutom gärna på ”lånelabbet” http://www.konsumenternas.se/lana/olika-lan/om-konsumtionslan/lanelabbet där du kan räkna på hur mycket billigare det blir framöver om du börjar amortera på dina lån.

 

Etiketter:, ,
Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett "UK Diploma" i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *