Är det farligt att använda kontokortet utomlands? Del 2

25 augusti, 2015 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

travel-2-1415241Jag läste en artikel i Aftonbladet förra veckan där det enligt en undersökning framgick att de flesta svenskarna (82 %) föredrar att betala kontant när de är utomlands. Som förklaring till detta säger en branschrepresentant att: ”Kanske är vi inte lika säkra utomlands. Och det värsta en kortinnehavare vet är att bli nekad”. I de kommande två blogginläggen tänkte jag resonera lite kring kortets användbarhet utomlands och om konsumentens osäkerhet. I del 1 som publicerades igår skrev jag lite om tillgänglighet, ARN:s ärenden samt vissa risker. I del 2 fortsätter jag beskriva ARN:s ärenden och diskutera risk och osäkerhetskänslor samt avslutar med lite tips.

I övrigt svårt att belägga ökad risk utomlands

Bland de övriga 7 ärendena om obehöriga uttag på kontokort som avgjorts hittills i ARN i år kan man inte hitta någon direkt gemensam nämnare. I 4 av fallen har konsumenten blivit bestulen på kortet och därefter har tjuven lyckats ta ut pengar från automat eller genomföra köp med kortet. Stölderna har skett på en flygplats i Spanien, en mässa i Italien, ett hotell i Thailand och ett tivoli i Danmark. I samtliga fall har konsumenten fått avslag med hänvisning till att denne anses varit grovt oaktsam vid förlusten eller så anser ARN enligt omständigheterna att konsumenten måste haft koden antecknad i samband med kortet. I två andra ärenden, varav ett i Spanien och ett i Colombia, har konsumenten kortet kvar och då kortet och korrekt kod använts vid reklamerade uttag och köp så anser ARN att konsumenten inte lyckats visa att de var obehöriga överhuvudtaget. I sista ärendet så har en svensk konsument i Spanien blivit lurad av en butikssäljare som slagit in felaktigt belopp i terminalen (790 euro istället för 90 euro som varan kostade). Då detta påpekades hävdade butikssäljaren att köpet annullerats men det skedde inte utan konsumenten blev lurad på hela beloppet då han även betalade 90 euro kontant. Att 3 av de 7 ärendena haft sitt ursprung i Spanien betyder nödvändigtvis inte att det är mer riskabelt just där, utan beror rimligen på att det är svenskarnas i särklass vanligaste resmål och ett ställe där vi vanligen använder kortet. Sammanfattningsvis kan man inte av antalet, tillvägagångsättet eller platsen/miljön i ARN:s ärendena utpeka någon specifik situation där det är mer riskabelt att använda kortet utomlands än i Sverige. Vad som är intressant är att inget utlandsrelaterat kortärende i ARN under 2015 handlar om problem när man själv ska eller har tagit ut pengar från en utländsk uttagsautomat. Det har förekommit sådana ärenden förr med situationer där svenskar menar att de inte fått ut pengar men blivit debiterade ändå, så visst har det hänt och kommer sannolikt hända igen i framtiden. Men man kan inte med ARN:s ärendestatistik 2015 dra slutsatsen att det är mycket farligare än att ta ut pengar i Sverige.

Är det lättare acceptera risker man förstår och kan förutse?

Jag har ofta undrat över varför vissa tycker det känns bättre och säkrare att bära omkring på kontanter än ett kort. Om man förlorar kontanterna så är de borta för evigt. Men blir du utsatt för obehöriga uttag på ett kontokort så kan du få pengarna tillbaka förutsatt att du skyddat koden, inte varit grovt oaktsam samt spärrat kortet i tid. Men det verkar som om vissa har lättare att acceptera en förlust av kontanter då den förlusten stannar vid det belopp du bär på dig. Du kan alltså förutse risken. Det är kanske inte lika enkelt med ett kort då det obehörigt uttag kan uppgå till hela behållningen på kontot eller hela det tillgängliga kreditutrymmet. Det innebär att om du har ett kreditkort med ett kreditutrymme på 100.000 kronor ska du vara lika försiktig med det som du vore om du gick omkring med samma summa i kontanter. Den tanken kan vara skrämmande. Men känner man så kan man begränsa den risken genom att utomlands använda sig av ett kort vars anslutna konto har ett begränsat saldo eller kreditutrymme. Sedan kan du lätt ”fylla på” kortkontot vid behov med hjälp av mobil- eller telefonbank. På så vis kan du uppnå samma förutsägbarhet som med kontanter samt ha större chans att få tillbaka förlorade pengar.

Till sist blir det mycket magkänsla

Man kommer alltid tillbaka till att mycket handlar om magkänsla. Jag kan bara ta mig själv som exempel. Jag använder ofta kortet utomlands och har, peppar peppar ta i trä, aldrig haft större problem. Det värsta är väl att man försökt lura på mig en oönskad DCC-växling (Dynamic Currency Conversion = att man blir direkt debiterad i sitt hemlands valuta. Vanligen sker detta till en oförmånlig kurs) så jag har inte mycket att beklaga mig över. Men visst är det så att jag inte använder kort i alla situationer. I länder som jag känner till bättre och känner mig trygg i så använder jag det oftare än i miljöer som jag inte känner till lika bra. I vissa länder begränsar jag till och med kortanvändandet till kontantuttag i bevakade automater. Jag minns att en uttagsautomat på ett köpcentrum i Nairobi var bevakad av två vakter med hagelgevär, en tydlig signal på att miljön kanske inte var helt säker och att man ska iakta extrem försiktighet… Även i länder jag generellt känner mig trygg i så använder jag kortet oftare och hellre i butiker som tillhör större kedjor som jag känner till än i små okända butiker. Jag skulle också hellre använda kortet på en välkänd restaurang utomlands än på en liten bar. Jag betalar gärna med kort i taxi om jag själv beställt en bil från ett känt eller rekommenderat bolag, men inte om jag hoppar in i en okänd taxibil på stan. Varför jag agerar så här kan jag inte riktigt förklara, men det är min magkänsla. Hittills har den funkat för mig och jag har undvikit problem samtidigt som jag kunnat använda mitt kort på ett ganska smidigt och kostnadseffektivt sätt på ganska många resor. Men man måste hela tiden vara uppe på tå, fatta snabba säkerhetsmässiga beslut och vara observant när man använder kort. Detta tycker säkert många är påfrestande. Men jag tror inte att svaret på det problemet är att bära omkring på en massa kontanter man betalat dyrt för att växla.

Tips för att skydda sitt kort utomlands

Förberedelse inför resan

– Skaffa kännedom om resmålet och anpassa dina betalningsmöjligheter efter det. Finns det speciella säkerhetsrisker? Hur utbrett är kortanvändandet? Flest uttagsautomater per invånare finns i Kanada. I Burma/Myanmar däremot så finns det bara fem uttagsautomater i hela landet. I Iran kan du inte använda internationella kontokort överhuvudtaget (det nationella systemet är dock väldigt välutbyggt) så där är kontanter det enda alternativet för en utländsk turist. Men ska du till Antarktis så finns faktiskt det en uttagsautomat på McMurdo station.

– Planera ditt kortanvändande. Ta inte med dig alla dina kort (max två-tre kort) utan bara de som du kan behöva på resan. Varje kort är också en säkerhetsrisk ifall du förlorar det. Vid stölder händer det att konsumenter glömmer spärra alla kort om de har för många med sig.

– Ta med mer än ett kort. Har du bara ett kort och förlorar det så får du problem. Använd också gärna olika kort från olika utgivare och betalsystem (dvs använder du två kort så bör ett vara ett VISA-kort och det andra ett Mastercard-kort från olika banker) ifall något av systemen/bankerna har tekniska problem.

Ekonomi

– Välj att bli debiterad i lokal valuta vid uttag. Att acceptera ett växlingserbjudande till SEK (en s k DCC växling) har varje gång jag kontrollerat blivit dyrare.

– Skaffa kort vars avgifter passar resmålet. Se över uttagsavgifter och valutaväxlingspåslag.

– Använd bankkort (debetkort där beloppet dras direkt från ett saldo på ett lönekonto) vid uttag i automat och kredit/betalkort vid köp. På så vis blir uttagen oftast billigare samt du kan få räntefri period på kreditköpet samt kan omfattas av reglerna i konsumentkreditlagen.

Säkerhet

– Begränsa saldot på kortet. På så vis begränsar du en eventuell skada ifall du förlorar kortet.

– Se till att du kan kontrollera transaktionerna under resan. Använd mobil- eller internetbank för det. Då kan du även föra över pengar till kortkontot och fylla på det när det behövs.

– Skriv upp telefonnummer till spärrtjänster för alla korten. Ha den listan separat från plånboken ifall den blir stulen. Kom ihåg att du inte behöver kunna kortnumret för att spärra kortet, det räcker med personnummer.

– Var försiktig med att sova i allmänna transportmedel som bussar och tåg. Lägg aldrig kortet i bagaget utan bär det på dig nära kroppen.

– Ha inte kortet i en ficka i ryggsäcken utan ha det alltid nära kroppen.

– Lämna inte kortet på hotellrummet om du inte har kassaskåp

– Finns det kassaskåp på hotellrummet så använd gärna det. Där kan du förvara kortet när du inte behöver det. Lägg ”extra-kortet” där så att inte alla kort försvinner om du blir av med plånboken.

– Ska du ut och festa så var mycket försiktig med korten. Har du möjlighet är det bäst att låsa in korten i kassaskåp och bara ta med dig så mycket kontanter som du avser göra av med under kvällen.

– Kolla ofta att du har korten kvar. Kom ihåg att det är en värdehandling

– Ska du ta ut pengar så kontrollera uttagsautomaten. Ser den ”konstig” ut med extra/ovanlig utrustning där du stoppar in kortet eller någon annanstans så undvik den automaten.

– Använd bara automater i områden där du känner dig säker.

– Skydda din kod med handen eller kroppen när du trycker in den. Titta runt omkring dig så ingen kollar.

– Acceptera inte hjälp från någon när du tar ut pengar.

– Ha alltid uppsikt över kortet, speciellt när du betalar.

– Kontrollera beloppet noga i kortterminalen innan du knappar in koden. Kolla så det är ”rätt” valuta

– Memorera dina koder.

– Kan du välja kod själv så välj aldrig en kod som kan kopplas till dig (person-nr, tel-nr el dyl) eller ett alltför enkelt nummer (t.ex 1234, 1111, 0000, 2580 m fl.)

 

Etiketter:
Fredrik Nordquist

Om Fredrik Nordquist

49-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från University of Strathclyde i Glasgow. Har även ett "UK Diploma" i Anti-Money Laundering and Counter Terrorist Financing från International Compliance Association i London. Har stort intresse för privatekonomi och då främst om betaltjänster och sparande. Vill framförallt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång på finansiella tjänster.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *