månadsarkiv: februari 2014

Nya regler på väg om rätt till konto och kort

28 februari, 2014 - Fredrik Nordquist - 2 kommentarer

Inom EU arbetar man för närvarande med att ta fram nya regler för vad man kallar ett ”grundläggande betalkonto”. Ett förslag har blivit godkänt av EU-parlamentet och nu förhandlar man med medlemstaterna i rådet om ett slutgiltigt förslag till lagtext.

Förslaget innehåller bestämmelser som ger konsumenter rätt att öppna ett grundläggande betalkonto oavsett var i EU de bor och oavsett deras personliga, finansiella situation. Det ställs också krav på vilka tilläggstjänster som ska tillhandahållas med detta konto, till exempel debetkort och tillgång till online-betalningar. Dessutom ställs det krav på att bankerna blir tydligare och standardiserar sin avgiftsinformation för betalkonton.

Tilläggstjänster inte reglerade i lag i Sverige

I dagsläget finns det i Sverige en rätt till konto enligt § 11 b i Lagen om insättningsgaranti, där det står att ett institut som erbjuder konton som omfattas av insättningsgarantin är skyldigt ”att ta emot sådana insättningar av var och en, om det inte finns särskilda skäl mot det”. Även om Finansinspektionen skrivit i ett allmänt råd att konsumenten även bör ges möjlighet att koppla tilläggstjänster till ett konto för att ”på ett effektivt sätt kunna sköta uttag av kontanter, överföringar och betalningar”. Dock är den rätten inte fastslagen i lag i Sverige. Därmed skulle en ny reglering kunna öka svenska konsumenters rättighet till grundläggande betaltjänster.

Stort intresse av utvecklingen

På Konsumenternas Bank- och finansbyrå har vi i flera år tagit emot frågor och klagomål från konsumenter i Sverige som nekats både konton och tilläggstjänster och vi har påpekat detta i våra verksamhetsrapporter. Därför följer vi nu utvecklingen i Bryssel med mycket stort intresse.

Se en informationsfilm

EU-parlamentet har tagit fram en informationsfilm på knappt 2 minuter som beskriver vad EU vill åstadkomma med den kommande regleringen. Den är riktigt bra och det är lite tråkigt att det inte fått mer uppmärksamhet.

Se filmen: ”Grundläggande bankkonto till alla”

P.S. I det nedre vänstra hörnet kan du välja vilket språk du vill ha filmen textad på

 

Klassiska försäkringsmyter: Det krävs väl alltid kvitto för att något ska ersättas?

25 februari, 2014 - Gustav Jonsson - 13 kommentarer

3d illustration: sunglasses. Concept of a cash registerI samband med en stöld kan frågan uppstå om man verkligen ägde en viss egendom. I mitt jobb som rådgivare/jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå stöter jag på konsumenter vars försäkringsbolag begär att de kommer in med originalkvitto.

Kan försäkringsbolaget göra det? Nej, faktiskt inte. Här kommer ett illustrativt avgörande från allmänna reklamationsnämnden:

Bolaget kräver uppvisande av kvitto för att styrka äganderätt till egendom.

Bolagets bestridande grundas på att man inte anser sig skyldigt att betala ersättning eftersom försäkringstagaren inte kunnat styrka att han ägt den aktuella egendomen. Bolaget har vidare hänvisat till att försäkringsvillkoren innebär ett krav på att skadelidande skall visa originalkvitton från sina inköp.

Det får anses ligga i sakens natur att det som förutsättning för rätt till ersättning inte kan ställas krav på uppvisande av kvitton. Samtidigt så ankommer det på den som begär ersättning för stulen egendom att om innehavet ifrågasätts styrka sin äganderätt. Försäkringstagaren har inte åberopat någon egentlig bevisning för sitt innehav. Nämnden kan därför inte finna utrett att han har ägt den nu aktuella egendomen. Yrkandet skall därför avslås.

Vad innebär det här?

För det första är det tydligt att konsumenten har bevisbördan och måste få det att ”väga över” till sin fördel. Men detta behöver inte alls ske genom att visa upp ett kvitto. Andra sätt att styrka äganderätten kan t.ex. vara: intyg från närstående, kontoutdrag, fotografier, manualer och bruksanvisningar.

Ett tips i sammanhanget: Tänk på att ta bilder av ditt hem och förvara någon annanstans, t.ex. på ett USB-minne på jobbet. Det tar några minuter men kan underlätta väsentligt vid en stöld, brand eller omfattande vattenskada.

Finns det någon sanning i ”myten”?

Nej, kvitto är inte enda sättet att bevisa att man ägde en viss egendom.

Etiketter:

Klassiska försäkringsmyter: Jag är väl chanslös mot Försäkringsbolaget?

12 februari, 2014 - Gustav Jonsson - 0 kommentarer

PhoneNågot jag i mitt jobb som rådgivare på Konsumenternas Försäkringsbyrå ofta får höra är att du är chanslös mot ett försäkringsbolag. Är det en myt eller en sanning?

Tänkte nu ta reda på hur det förhåller sig med hjälp av lite statistik på hur ofta faktiskt något ändras. På webbplatsen www.konsumenternas.se (bank och försäkring) finns en klagoguide. De olika klagostegen ser ut så här:

  1. Klaga till den som handlagt ärendet
  2. Skadechef/kundombudsman/intern nämnd
  3. Nämnd utanför försäkringsbolaget
  4. Domstol

Och ändringsprocenten då?

  1. Oklart!
  2. Ungefär 20 procent av ärendena ändras när det gäller kundombudsmannen. Det ger en slags fingervisning och gissningsvis kan siffran vara liknande för skadechef och intern nämnd.
  3. Personförsäkringsnämnden uppger att 10 procent av ärendena ändras. För allmänna reklamationsnämnden (ARN) är ändringensprocenten i försäkringsfrågor 13 procent för 2010, 15 procent för 2011, och 11 procent för 2012.
  4. Oklart!

Sammanlagt kan man då säga att åtminstone cirka 30 procent av ärendena ändras i steg 2-3. Ännu fler kan tänkas ändras om vi tar med steg ett. Steg 1-3 är kostnadsfria.

Finns det någon sanning i myten?

I och med att åtminstone cirka 70 procent inte ändras så ligger det något i ”myten”, de flesta besluten ligger ju fast. Men det är ju inte alls omöjligt att ”få rätt” mot försäkringsbolaget. Statistiskt sett ändras minst 30 procent av de ärenden där konsumenten klagar så långt som till ARN eller Personförsäkringsnämnden. Det här är ju lite dubbelbottnat, å ena sidan är det ju bra att konsumenten fick rätt men å anda sidan kan man möjligen misstänka att det första beslutet inte var korrekt.

Etiketter:

Utbildar blivande bankrådgivare

11 februari, 2014 - Fredrik Nordquist - 2 kommentarer

bildI sju år har framtida rådgivare inom bank och finans utbildats på Xenter Yrkeshögskola i Tumba söder om Stockholm. Lika länge har Konsumenternas Bank- och finansbyrå deltagit som gästföreläsare och delgivit våra erfarenheter.  Jag brukar berätta om vår roll, vilka problemområden vi ser samt om vår klagomålsstatistik. Jag berättar även om vilka problem som bankkonsumenterna irriterar sig mest över och hur man som rådgivare bör agera för att inte hamna i bekymmer med missnöjda kunder. Dessutom försöker jag hinna med att redogöra för några exempel när rådgivningen gått snett och vad som hänt då.  Läs mer