Eget bankkonto – en nödvändig del i integrationsprocessen

17 oktober, 2017 - konsumenternas - 0 kommentarer

Suneta OgbayJag kommer från Eritrea. Där är kontanter det naturliga betalningssättet och det är vanligt att människor organiserar sig i en sorts förenklat banksystem som kallas Equb.

Equb är en gammal tradition där en liten grupp människor, som kan vara släkt, grannar eller vänner (mahber), organiserar en gemensam insamling. Varje lönedag avsätter var och en som ingår i gruppen en mindre summa pengar. Gruppmedlemmarna bestämmer vem som i tur och ordning ska få utbetalningarna och varje person får använda summan efter eget behov. Verksamheten pågår därefter kontinuerligt och månadsvis tills var och en någon gång fått pengar och någon gång haft insamlingsansvaret – därefter börjar man om på nytt.

Bristande tilltro till banktjänster

I många u-länder är tillgång till olika banktjänster något för de förmögna medan en stor del av befolkningen förlitar sig på den allmänna kontantprincipen. Skälen till det här kan dels vara ren okunskap, dels misstro mot det inhemska banksystemet, dels en bristande tilltro till den offentliga pengaförvaltningen.

Banktjänster i vardagen – inte för alla

I det moderna samhället utgör banktjänsterna en naturlig del av vår vardag. Vi tar ut och sätter in pengar på våra konton och gör betalningar via digitaliserade internetbanker alternativt via det ögonblickssnabba Swish-systemet. Att få tillgång till någon sorts bankkonto är en förutsättning för att praktiskt kunna använda dessa kontantfria och vardagliga transaktioner. Men så är inte fallet för alla.

Risk att nyanlända hamnar i beroendeställning

Att komma som flykting från ett utvecklingsland till ett land som Sverige är för de flesta en stor omvälvning. De nyanlända möts av en helt ny kultur med regler och sedvänjor som för många är helt främmande. Det är därför inte ovanligt att minderåriga barn får fungera som tolkar vid finansiella transaktioner med risk för felaktiga beslut. Nyanlända familjer kan även bli negativt beroende av vänner från sina hemländer, vilket kan skapa en beroendeställning och i värsta fall utmynna i bedrägligt förfarande.

Digitala transaktioner kan uppfattas som otrygga och ge tomhetskänsla

Nyanlända från ”cash societies” kan uppfatta virtuella och digitala transaktioner som manipulativa. De kan skapa en känsla av otrygghet där den enskilde känner att han eller hon inte har överblick över in- och uttag eller att transaktionerna kontrolleras av obehöriga. Det finns därutöver ett slags tomhetskänsla: ”Cash emptiness”, det vill säga saknad efter känslan av att ha kontanter i handen.

Bankernas roll viktig i att ge tillgång till konto

Det näst intill kontantlösa samhället kan för den enskilde bli en socio-ekonomisk hämsko i den nödvändiga integrationsprocessen. Det är därför väsentligt att de som är nyanlända i Sverige, genom ett eget bankkonto, får tillgång till bankernas olika tjänster. Ingen person som är tillförlitlig ska i dag kunna nekas ett bankkonto med kringtjänster, det är reglerat i lag. Det finns dock en utbredd osäkerhet och okunskap om reglerna som jag hoppas ska försvinna och att bankerna ska se en affärsmöjlighet i varje möte med en nyanländ som ansöker om bankkonto. Det är min uppfattning att bankernas medverkan i den här processen är minst lika viktig som myndigheter som har ansvar för migration och integration.

Viktigt att förstå grundläggande banktermer

Det är dock inte bara kontot som sådant som är viktigt. Lika betydelsefullt är förståelsen och kunskapen om banksystemet och vilka krav som ställs på en kontohavare: Dessutom vilka tjänster som banken erbjuder- och kostnaden för dem.. Frågor som hur får jag ett konto? Vad kostar det? Hur jämför jag olika bankers utbud av tjänster? Hur gör jag? Hur använder jag ett kort och vilka rättigheter och skyldigheter har jag, måste både kunna ställas och förstås.

Information från banken en utmaning och en möjlighet

Det här kräver en kunskap och förståelse av innebörden i olika fackuttryck (bankterminologi). Men många kan ha bott flera år i Sverige utan att rätt förstå de vanligaste banktermerna. Information om rättigheter och skyldigheter är därför en central del i de nyanländas anpassning till det svenska samhället. Informationen får varken vara överväldigande eller förvirrande – den måste vara klar, koncis och pedagogiskt upplagd och kan gärna omfatta grundläggande finansiell information som gynnar individens fortsatta anpassning till den svenska konsumentmarknaden.

Inte bara skriftlig information

All denna information, förståelse och kunskap kan lämnas på flera sätt – skriftligt, muntligt, genom kursverksamheter via myndigheter, offentliga institutioner eller via privata initiativ. Oavsett förmedlingssätten måste förstås informationen på alla nivåer lämnas av någon med god kunskap om de svenska bank- och försäkringssystemen. Lika viktigt – om inte viktigare – är att kunskaperna förmedlas med stor förståelse och god kännedom om målgruppens specifika förutsättningar,

Hjälpa nyanlända till framtida ekonomisk motståndskraft

Ett eget bankkonto ger nyanlända tillgång till de tekniska förutsättningar som krävs för att hantera sina ekonomiska tillgångar i ett modernt samhälle. Det är också en förutsättning för att så småningom kunna bygga upp ett sparande, till exempel till pensionstiden.

Kontot ger dessutom den enskilde ett mått av stolthet och skapar ett större självförtroende – kontot blir ett slags kvitto på samhällets acceptans.

Alla hinder för att öppna ett konto försvårar finansiell inkludering

Det var länge sedan jag var nyanländ men som eritreansk flykting vet jag ändå betydelsen av allt det här. När jag fick och kunde utnyttja ett eget bankkonto gav det mig ett stort självförtroende och en visshet om att jag tagit ett nödvändigt, första steg mot en trygg och säker integrering i det svenska samhället.

Läs mer om rätt till betalkonto med grundläggande funktioner på konsumenternas.se.

Har du frågor? Kontakta mig, suneta.ogbay@konsumenternas.se

Att låna eller att inte låna, det är frågan…

22 september, 2017 - Cecilia Blomqvist - 0 kommentarer

hangover-hungover-dog-with-hangoverIbland får vi på Konsumenternas Bank- och finansbyrå frågor från konsumenter som tagit ett lån men sedan i eftertankens kranka blekhet insett att det nog inte var en så bra idé i alla fall. Ibland har man i stället hittat lån med bättre villkor. Men frågan blir densamma – har man ångerrätt på lån?

Svaret blir ja och nej. Du har rätt att ångra de flesta typer av lån. Med det menas allt från korta snabblån till stora bil- och båtlån. Däremot har du ingen ångerfrist för bolån! Läs mer

Etiketter:, , , , , ,

Vilka försäkringar behöver man som barnfamilj?

15 september, 2017 - Gustav Jonsson - 0 kommentarer

karusell_villaJag tänkte gå igenom vilka försäkringar man kan behöva i olika livssituationer. Serien är en fortsättning på tidigare inlägget om vilka försäkringar som är viktigast att ha.

Vi får många frågor om vilka försäkringar man behöver ha som barnfamilj? Hur ska man tänka i den livssituationen? Även om det inte finns några exakta svar och förutbestämda sanningar ska jag här ge några tips och råd. Du kan till exempel dela upp försäkringarna i kategorier som

  • Krav enligt lag,
  • Nödvändiga
  • Bra att ha, och
  • Försäkringar du eventuellt kan prioritera bort.

Krav enligt lag

Bilförsäkring

En trafikförsäkring är den enda försäkring som du måste ha enligt lag (om du har bil förstås). Enda undantaget från lagkravet är om bilen är avställd. Om du inte försäkrar din bil får du en hög ”straffavgift” från trafikförsäkringsföreningen. En viktig sak är att du ska försäkra bilen från dag ett. Den gamla ägarens försäkring gäller aldrig. Om ni skaffar MC, Moped eller snabbgående elcykel ska de också försäkras. Läs mer

Finansinspektionen föreslår skärpta amorteringskrav – vad innebär förslaget?

11 september, 2017 - Cecilia Blomqvist - 1 kommentar

money-2724248_960_720Finansinspektionen vill införa skärpta amorteringskrav för hushåll som har vad man kallar för hög skuldkvot. Det innebär att den som tar nya lån och får en bolåneskuld som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst en procent av skulderna utöver det amorteringskrav som gäller för närvarande .

Anledningen till att Finansinspektionen vill skärpa amorteringskravet är att de vill öka de svenska hushållens motståndskraft mot makroekonomiska störningar, eller på svenska; inspektionen oroar sig för att hushåll som har höga skulder i förhållande till sina inkomster kommer att konsumera betydligt mindre om t.ex. räntorna stiger och/eller inkomsterna minskar. Om många hushåll drastiskt minskar sin konsumtion kan det förstärka en pågående ekonomisk nedgång. Och det vill man motverka. Läs mer

Cykla inte utan hemförsäkring

17 augusti, 2017 - Gustav Jonsson - 0 kommentarer

Cykelhjälm

Att man inte ska cykla utan hjälm är något som fått genomslag. Men att du inte ska cykla utan en hemförsäkring är inte lika känt. Där finns nämligen en ansvarsförsäkring som skyddar dig mot skadestånd om du cyklar på någon och orsakar en personskada.

Hemförsäkringen fungerar som ett slags ”ekonomisk hjälm” om du råkar skada någon annan person och blir personligen ekonomiskt ansvarig. Observera att du måste ha varit vårdslös för att bli ansvarig. Den bedömningen beror på hur olyckan gått till och det ska så att säga vara ditt fel och inte bara handla om ren otur..

Du kan bli ansvarig om du cyklar på någon

Om du cyklar på någon annan kan du bli skadeståndsskyldig om du är vårdslös och den som skadas inte kan jobba på ett tag eller för alltid. I och med att vi pratar om cyklar (som inte är ett fordon) finns inte någon trafikförsäkring som träder in och ersätter personskadorna. Den skadades eventuella olycksfallsförsäkring kommer inte heller att täcka hela inkomstförlusten, utan bara en viss del, beroende på försäkringens omfattning och maxbelopp. Läs mer

Visselblåsare eller vanligt klagomål?

24 juli, 2017 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

whistle-1505616Har man vanliga klagomål och frågor om sin egen relation till banken, rådgivaren eller värdepappersbolaget så vänder man sig till oss på konsumenternas Bank- och finansbyrå . Men det händer att vi på byrån får in ärenden där uppgiftslämnaren har sådan insyn i oegentligheter att han eller hon skulle kunna klassificeras som Visselblåsare. I de situationerna hänvisar vi anmälaren till Finansinspektionen eller vidarebefordrar direkt om uppgiftslämnaren är anonym. Läs mer

EU Kommission ska se över dynamisk valutaväxling

19 juli, 2017 - Fredrik Nordquist - 0 kommentarer

SpanienAutomatNär jag i förra veckan läste Europeiska Bankmyndigheten (EBA:s) nya konsumenttrendsrapport fann jag till mitt stora intresse att Europeiska Kommissionen beslutat inleda en granskning av så kallad dynamisk valutaväxling (även kallat Dynamic Currency Conversion = DCC), som betyder att du som konsument betalar i svenska kronor även om du är utomlands. Tydligen har flera tongivande konsumentorganisationer i Europa framfört klagomål till EU kommissionen om DCC-växlingar. Det har i sin tur lett till att Kommissionen beslutat genomföra en studie för att skaffa sig ett bredare faktaunderlag innan de beslutar om åtgärder. Läs mer

Hur godkänner jag en kortbetalning?

19 juni, 2017 - Fredrik Nordquist - 2 kommentarer

credit-payment-3-1514035Vi får frågor från konsumenter som undrar vad som krävs för att en kortbetalning ska anses vara godkänd. Frågorna har ökat något på senaste tiden, vilket troligen beror på utvecklingen av så kallade kontaktlösa betalningar och ”chip-no-pin” betalningar som inte behöver bekräftas med pin-kod. Av frågorna att döma så tror många att det krävs mer än det faktiskt gör för att till exempel butiker rent praktiskt ska kunna dra pengar från ett kort. Läs mer

Kreditpröva en potentiell pojkvän?!

14 juni, 2017 - Cecilia Blomqvist - 3 kommentarer

Bild1Jag läste en rubrik i tidningen härom dagen om att Isabella ”Blondinbella” Löwengrip tänkte kreditpröva killar innan hon ville dejta dem. ”Man kan inte dejta någon med skulder” säger bloggerskan och economistan.

Men hur är det egentligen med det där? Vad är en kreditprövning och vad ska man egentligen kolla upp. Och den mest brännande frågan: FÅR vem som helst låta göra en kreditprövning hur som helst? En hint: nej, det får man inte! Läs mer

Etiketter: